Dodekaneserna med besök

Häftig grotta i “Rock of Kalikatsou” på Patmos .

Vi har haft många veckor nu med de kända starka vindarna i egeiska havet, som kallas ”Meltemi”. Det går bra att segla ändå, så länge man är på väg på rätt håll, söderut = med vind och vågor, och ankrar i skyddade vikar. Problemet är att hitta de vikar på läsidan av öarna där inte vinden accelererar över den höga ön och blir ännu starkare än på vindsidan (Katabatiska vindar). Rejält blåsigt har det varit den sista tiden men fint ändå, och vinden gör ju att det inte blir för varmt.

På Agathonisi hittade vi en fantastisk skyddad vik, där vi låg ankrade helt ensamma, och vandrade runt på de få vägar/stigar som finns på den lilla ön. Vi hittade en get som fastnat med huvud och horn i ett staket. Han stod helt stilla medan vi trocklade loss honom.

Fina Agathonisi. Promenadvägen upp från ankarviken håller på att byggas.
Arbete pågår i värmen.
Geten är glad att ha kommit loss, springer genast till sina vänner.

Kalymnos och småöarna runt omspenderade vi en del tid på, eftersom vi fick besök av Evas syster Anna.

Höga berg bakom den mysiga byn på norra Kalymnos.
Anna på besök. Skål!

Även här fick vi en blåsig vecka, men hann se flera fina platser. Kalymnos är känt för sina Sponges, dvs äkta tvättsvamp (släkte Spongia eller Hippospongia). Vi gick på ett museum i Kalymnos stad och fick lära oss allt om hur dykningen efter dessa gick till förr i tiden.

Eva tittar på “Sponges”.

Tillsammans med Anna seglade vi först till den lilla ön ”Nissos Nera” där vi ankrade innanför en pir, med landlinor mot piren, i en pytteliten hamn. Vi gick och tittade på den lilla kyrkan, det enda som finns på ön, och badade vid den lilla stenstranden.

Ensamma i den pyttelilla hamnen på Nera.
Anna och Mats på vägen mot kyrkan.

Vid ön Pserimos, precis öster om Kalymnos, ankrade vi flera dagar vid fina stränder, med superfint klart vatten. Det var rejält blåsigt och kraftiga vindbyar ven över ön och piskade upp vattenytan till en dimma, speciellt om kvällarna. Om dagarna var det strand- och badliv och några promenadutflykter, bl a till byn på andra sidan ön. Där var det massor av turister (svenskar) och piratbåtar (som turisterna åker på utflykt med).

Sol och bad vid en av stränderna på Pserimos. Egen strand.
Utsikt från vandringen över till byn på andra sidan.
Cikadorna lät för fullt i de få träden på ön. Så här ser de ut…
Men de är svåra att upptäcka. Kan du se den?
Stranden i byn på andra sidan.
En piratbåt fullastad med turister.
Mats hittade en vattenreningsanläggning.
När vi tog upp ankaret fick vi också upp detta nät.

Vi seglade till Kos stad, där vi lämnade Anna som skulle flyga hem igen.

Angelina i Kos marina.
I Kos stad finns Hippokrates träd, där man tror att västerländsk medicin föddes. Trädet är både inhägnat och uppstöttat. Undrar hur länge det kommer överleva?
Mats och Anna, framför en häftig Fikus.

Ensamma igen seglade vi vidare till Gyali som är en liten ö söder om Kos. Där bryter man pimpsten. Pimpsten bildas av att lava från vulkaner hastigt kyls ner, oftast på havsbotten. Den är full av håligheter och flyter på vatten. Vi gick på de fina stränderna, och plockade pimpsten och andra strandfynd. Gjorde jolleutflykt till den pyttelilla ön intill som heter ”Agios Antinios”. Dit åker badbåtar från Kos, men vi var där helt själva när badbåten åkt därifrån.

Ankringen i Gyali med lilla ön “Agios Antinios” i bakgrunden.
Lång, fin strand med Pimpstenbrottet i andra änden.
Pimpsten i olika färger.
Eva simmar vid “guldstranden”.

På ön Tilos trodde vi att vi hittat en skyddad vik, men det blev vår hittills sämsta ankring (denna sommaren i alla fall). Det blåste hårt och vinden vred så att vågorna gick in i viken, inte mycket sömn med höga vågor. Vi skyndade vidare österut till ön Symi, som ligger lite öster om Meltemiområdet, dvs lite lugnare vindar i några dagar.

Toppen bestigen.
Så här fint ligger vi med landlinor vid Symi.
Precis söder om Symi vid Troumpetto var det också lugnt och vackert.

Chalki är också en ö i det lugnare området. Vi slappade, badade och tittade på byn.

Avkoppling i Ormos Potamos på ön Chalki.
Svenskstranden?
Fiskebåtar i byn.

På väg mot Kreta seglade vi i motvind och stannade till på Karpathos och Kasos för att pausa och sova.

Höga “rynkiga” berg på Kasos.

När det är motvind och blåser mycket emellanåt rullar vi in en del av förseglet, och rullar ut igen när det blåser lite mindre. Plötsligt fungerade det inte att rulla in (vi har en elektrisk furlex). Vi har en manuell nödinrullare som vi fick använda. Efter felsökning upptäckte vi att det inte var ett elfel utan drivremmen inne i furlexmotorn som hade gått av. Vi försökte laga den, men det gick inte. Ny är beställd, men så länge har vi fått använda nödrullaren.

Trasig drivrem till Furlexen.

Som tidigare låter vi våra gäster skriva något lite till bloggen.

Anna skriver:

Jag fick segla med Eva och Mats några dagar och se 4 grekiska öar, jättetrevligt och fint men blåsigt. Ovan som jag är vid segling i hård vind tyckte jag det var läskigt, men Eva och Mats är ju vana seglare så allt gick bra. Tack för en jättefin seglingssemester med lite vandring, sköna bad och trevligt sällskap.

Eva och Anna badar vid en egen liten strand.

2 thoughts on “Dodekaneserna med besök”

  1. Hej på er,
    Som vanligt mycket trevlig läsning! Själva har vi hittills utforskat delar av Frankrikes kanal- och Biscyakust, för att därefter korsa över till Medelhavssidan och återknyter just nu minnen från tidigare år i landet i Provence.
    Vi upplevde skogsbranden syd Bordeaux på mycket nära håll och det var otrevligt och tankeveckande.
    Fair winds,

Leave a Reply to Sofia FRANSSON Cancel reply

Your email address will not be published.