Galapagos – drömmålet på vår resa.
Ögruppen består av 16 större öar och ett flertal mindre med en total befolkning på omkring 24 700 invånare. Befolkningen är koncentrerad till de fyra öar som har sötvattenskällor, medan övriga öar är obebodda. Fiske och plantageodling (exempelvis bananer och kaffebönor) samt boskapsskötsel, saltutvinning och ekoturism är det som Galápagos befolkning livnär sig på.
Öarna blev nationalpark 1959, vilket innebar att 96% av öarnas landyta skyddades. 1986 blev det omgivande havet ett marint naturreservat.
Galápagosöarna är kända för sitt stora antal endemiska arter som studerades av Charles Darwin på 1830-talet och inspirerade hans teori om evolution via naturligt urval.
Eftersom Galápagosöarna ligger så isolerat finns där många djurarter som bara lever på just dessa öar. Djur som bara finns på en plats kallas för endemer.
Vi hade sökt tillstånd att segla till alla de fyra öar som är tillåtna att segla till. Det är de fyra befolkade öarna. Man får bara segla till ankarvikarna vid städerna / byarna, inte stanna till vid småöar eller andra stränder. De får bara besökas med guide, via utflyktsbåtar.
Den första ön vi seglade till är den näst största ön Santa Cruz. Det är den mest befolkade ön med den största staden, Puerto Ayora.
När vi var inklarerade och klara tog vi taxibåten in till land, där vi möttes av sjölejon på bryggan och småhajar och rockor som simmade omkring runt bryggan. Charles Darwin research center var det första stället vi besökte, för att lära oss lite mer om öarna och om djurlivet.
Las Grietas är en vulkanisk klippformation av lavasprickor, en ravin med bräckt vatten som man kan simma och snorkla i. Vattnet var klart och det var en spektakulär snorklingsplats.
En rundtur på ön med taxi tog oss först till ”Los Gemelos” på Highland med två vulkantoppar och kratrar. Trolsk skog med mossa och skägglav på alla träd.
På ”El Chato Ranch” finns det massor av jättesköldpaddor, de är vilda (ganska lugna ändå) och trivs i områdena kring rancherna. Häftiga djur, och som alla djur på Galapagos, inte alls rädda för människor. Man får inte gå närmare än 2-3 meter för att inte störa för mycket.
På ranchen fanns också tre lavatunnlar som vi fick gå ner i. Det finns massor av sådana på ön.
Tortuga beach är en superfin, stor sandstrand med havsleguaner och några människor. Vägen dit kantras av enorma kaktusar (Opuntia echios) som har nått denna storlek för att skydda sig mot leguaner och jättesköldpaddor, som bl a äter kaktusar. På en mindre strand intill Tortuga beach finns det små hajar (Black Tip Sharks) som man kan snorkla med, även baby-hammarhajar såg vi där.
Det är fortfarande regnperiod här så vi får regnskurar nästan varje dag. Det kom en rejäl skur när vi var på Tortuga beach så vi fick vada genom stora pölar när vi gick tillbaka.
Vi började vårt Galapagosäventyr med att försöka få vår kylbox lagad, den slutade fungera under seglingen från Panama. Vi fick via vår agent tag på en kyltekniker som kom och efter mycket sökande hittade ett läckage som de tätade, och fyllde sedan på ny gas.
Dagen efter att kylen var fixad, efter ca en vecka på Santa Cruz, seglade vi vidare till ön Isabela som är den största av Galapagos öar. Där ankrade vi vid byn Puerto Villamil. När vi kom fram dit slutade vår kyl att fungera, gasen hade läckt ut igen 🙁 .
På Isabela är det fullt med sjölejon och marina leguaner överallt på bryggor, stränder mm.
Concha Perla är ett ställe där man kan bada och snorkla utan att ha en guide med sig. Där var vi vid två tillfällen. Undervattensraviner att undersöka och sjölejon och fiskar att simma med.
Vi bokade en båtutflykt med guide till ”Los Tuneles”. Snorkling på två platser och en vandring bland lavaformationer på land. Vi fick se massor.
Även i hamnen där vi låg ankrade fanns det både pingviner och blåfotade sulor.
En dag hyrde vi cyklar och cyklade längs stranden på en liten väg till ”Wall of tears”, en mur som byggts av straff-fångar 1946-1959. Det gick en stig/trappor upp till en utsiktsplats. Under cykelturen såg vi jättesköldpaddor som badade i en saltpond och massor av leguaner. Vi hittade en lavatunnel man kunde kika in i och gå uppepå.
I ”sta’n” Puerto Villamil var det en festival som vi besökte. De hade någon slags ridtävlingar där de red stafett med två personer på varje häst varav en person byttes ut i flygande byten. Spännande. Mats blev nästan nedsprungen av en galopperande häst när han stod och filmade.
När vi satt och åt och väntade på att live-musiken på stora scenen skulle starta (med en internationell artist!) började det ösregna, himlen öppnade sig. Festivalen fick avbrytas och vi fick vada på gatorna tillbaka till hamnen.
Det kommer ett blogginlägg inom ganska kort om de andra två öarna vi besökt.
Några fåglar till för extra intresserade:
