När vi kom till Panama seglade vi först till Porvenir, en av öarna i San Blas eller Kuna Yala som de kallas av indianera som lever här. Det är en skärgård som består av omfattande korallrev och nästan 400 små öar på den Karibiska sidan av Panama.
En stor del av Kuna-indianerna lever och bor tämligen primitivt i små hyddor på de låga öarna (de flesta inte mer än en meter över havsytan) där de lever på fiske och kokosnötter.
Nästan varje dag kom fiskare paddlande och ville sälja bläckfisk eller hummer. Andra kom och erbjöd handverk och souvenirer. Vi köpte humrar flera gånger för 2 USD styck. Ibland kom en familj paddlande och frågade om de kunde få lite dricksvatten eller ladda sin mobil.
Korset på Kuna Yalas flagga är en gammal symbol i Kunakulturen. Den symboliserar bläckfisken som skapade universum. Dess fyra tentakler pekar mot de fyra kardinalpunkterna, som gav upphov till regnbågen, solen, månen och stjärnorna.
Snorklingen på reven var helt otrolig med massor av fisk, koraller, anemoner i det klara 30 gradiga vattnet. Här såg vi många hajar, rockor och drakfiskar (kallas även Röd Vingsimpa på svenska och Lion Fish på engelska) mm.
Vi gjorde även turer med jollen uppför två av San Blas floder. Den första gjorde vi själva. Det var som att ro i en grön tunnel.
Den andra flodturen gjorde vi tillsammans med besättningarna på Lulu och Cohiba. Vi hade med oss två Kuna guider för att kombinera jolleturen med en vandring genom regnskogen upp till flodens källa.
De som bor på öarna hämtar färskvatten långt upp i floderna med sina kanoter. Lokalbefolkningen passar ofta på att bada i sötvatten i floden. Det gjorde inte vi efter att ha sett flera krokodiler i strankanten.
Julen firade vi på Barbeque Island tillsammans med seglare från Norge, England, Nederländerna, USA och Sverige. Knytkalas med julmat från olika länder samt Glögg från Sverige och sjörullad Linie Akvavit fra Norge.
Efter en månad i San Blas seglade vi vidare mot Panamakanalen. Vi låg drygt en vecka i Shelter Bay Marina för att förbereda oss inför transiten genom kanalen. De flesta nöjesseglare som går igenom kanalen anlitar en agent för att hjälpa till med allt pappersjobb och avgifter hit och dit som ska betalas. Agenten ordnade även stora fendertar och långa rep att använda i slussarna.
Vi passade även på att bunkra mat och dryck i Colon samt titta lite på djurlivet i omgivningen.
Två dagar innan vår transit följde vi med som ”line handlers” på den Kanadensiska båter Give`r. Det är vanligt att seglare följer med andras båtar inför sin egen transit för att se och lära hur det går till och vilka krav som ställs på utrustning och besättning. Som line handler ska man fånga en lina som kastas från slusskanten, göra fast sitt eget rep i linan så personen på kajen kan hala in den och göra fast båten.
Så kom dagen för vår transit. På varje båten ska det vara en kapten och 4 linehandlers. Sedan kommer en Advisor med från kanalbolaget. På morgonen dagen innan hade vi fått besked om att lotsbåten kommer ut med vår Advisor till ankringsplatsen utanför marinan kl. 13:00. För säkerhets skull ropade vi upp Trafic Control kl 9 på morgonen för att kontrollera om det är några ändringar och får då höra att vår Advisor kommer kl 15:15 och att vi blir 3 segelbåtar som ska gå igenom slussarna tillsammas, ihopbundna med varandra. Med på Angelina hade vi ett par från en spansk segelbåt samt en tysk backpacker som linehandlers.
Panamakanalen är 77 km lång och börjar med 3 slussar upp till den konstgjorda sjön Lake Gatun, 26 m över havsytan. Därefter är det 3 slussar ner till Stilla Havet. Genom kanalen förkortas fartygsrutten från New York till San Francisco till 9500 km, vilket kan jämföras med rutten runt Kap Horn som är 22500 km. För detta betalar de största fartygen över 400 000 USD ibland upp mot 1 000 000 USD.
Vår färd med start på eftermiddagen innebar att vi fick övernatta vid en boj i Lake Gatun. Vår Advisor blev upphämtad av en lotsbåt medan vi andra var kvar ombord. Tidigt på morgonen dagen efter kom en ny Advisor för att ledsaga oss ner till Stilla Havet.
Nu är vi i Stilla Havet 🙂