Bay of Islands och Whangarei

Nu har vi inte skrivit på länge så det blir ett extra långt inlägg, med massor av bilder.

Vi seglade runt i Bay of Islands, som ligger långt norrut på Nordön, i två veckor. Det är en stor bukt med massor av öar med skyddade ankarvikar och många naturreservat. På öarna finns det fina vandringsleder i skogar, vid branta klippor och utsiktsplatser. Allra först ankrade vi vid Russel, Nya Zeelands första huvudstad, som nu är en turistby med bra mataffärer, små boutiqer, lyxiga villor, och för första gången på länge en riktig jollebrygga.

Bra jollebrygga i Russel.
Lyxig villa

Här kanske man kan få se någon Kiwi-fågel?
Skalbaggarna har sina egna hotell.
Rangihoua. Fin ankring, helt själva. Tavlan berättar om när de första kristna missionärerna kom till Nya Zeeland.
Bay of Islands – många öar.
Brant vandring – trappan till vänster i bild.
Eva gör nästan som på skylten.
Mats vågar sig nära stupet.
Fin utsikt.
Vackra vyer.
Skyddade ankarvikar.
Fågelskådarstuga i skogen vid en liten sjö.
Eva fotar papegojor (Praktrosella)
Efter en stund tröttnar Mats på fågelskådning.
På Urupukapuka fick vi delfinbesök i ankarviken.
Fin utsikt här också
Vi ankrade mellan två öar. Härlig plats, en stor haj bredvid jollen när vi tog jollen in till stranden. Inga bad här alltså. En promenad istället.
Lång, vit strand utan något folk.

När det skulle komma ett oväder med stormvindar seglade vi längst in i viken och ankrade vid staden Opua, där man ligger skyddat för alla vindar.

Vacker himmel inför stundande oväder.
Strandpromenad vid Opua.

I Nya Zeeland har många spexat till sina brevlådor. Här kommer lite exempel:

Kusten söderut mot Whangarei är en spektakulär klippig kuststräcka med långa fina stränder mellan klipporna, flera djupa vikar att ankra i och några öar. Vi gjorde seglatsen på några dagar så vi hann ankra i några av vikarna och se på omgivningarna.

Klippa med hål, när vi rundade udden ut från Bay of Islands.
Whangamumu, en av de bästa ankarvikarna på vägen söderut.
Mats på promenad i höga gräset.
En valstation från forna tider undersöks. Där valar slaktades och bearbetades för utvinning av olja.
På många ställen längs vandringslederna på Nya Zeeland finns ställer att spraya skorna. Detta för att förhindra spridning av en sjukdom på Kauri-träden.
Långsam segling, en nästan vindstilla dag. Massor av liror låg och guppade på vattnet och flyttade sig först när båten kom riktigt nära.
Liror.
Vandring ut till fyren vid viken Tutukaka.
Lighthouse trail med många trappsteg.
Framme vid fyren
Utsikt över ankringen.
Cikadorna lät högt.
Whangarei Heads, precis vid inloppet mot Whangarei. Vi gick en naturskön vandring.
Konstverk på stranden?

Vi hade bokat en plats i marinan i Whangarei från den 12 december. Whangarei ligger längst inne i en vik/fjord och är helt skyddat från vågor och ganska skyddat från vind. Vi fick en plats i nya marinan, Okara Marina, som ligger innan bron in mot staden. Efter några dagar fick vi en plats som vi hellre ville ha i Town Basin, marinan mitt inne i Whangarei.

Town Basin.

Den 17 december tog vi bussen till Auckland, gick på IKEA (nyöppnat, första på Nya Zeeland) tillsammans med Birgitta och Lasse (från båten Aura). Sedan skjutsade dom oss till flygplatsen för att hämta Alexandra (Evas dotter) som kom på besök för att hälsa på oss och se lite av Nya Zeeland.

Alexandra och Eva framför konstmuséet i Whangarei.

Alexandra fick en dag i Whangarei för att acklimatisera sig och vila upp sig efter den långa flygresan. Dagen efter hade vi bokat en hyrbil för att åka på utflykt söderut.

Camera Obscura – där kan man gå in och se världen utanför speglas på väggen, upp-och-ner förstås.

Första dagen var mest en transportsträcka, en ganska lång bilkörning. Vi stannade vi ett vattenfall och gick en promenad innan vi åkte vidare till byn Tairua. Vi checkade in på vårt boende sedan åkte vi till stranden och en liten bergstopp som vi besteg.

Hanua Falls, inramat
På bron framför fallet.
Alexandra först ner på stranden.
I bakgrunden bergstoppen som skulle bestigas.
Hortensiorna blommar.
Alexandra gillar Hortensior.
Utsikten från toppen är det inget fel på.

Nästa morgon åkte vi norrut längs kusten på Coromandelhalvön. Parkerade bilen och gick en fin vandring till Cathedral Cove.

Cathedral Cove.
Roliga stenar i vattnet.
Denna tippar nog snart?

”Hot water beach” är en strand där det kommer upp varmt vatten från en termisk källa. Där kan man hyra en spade och gräva sig en egen liten varm pool. När vi kom dit var stranden tom, utom just där det sipprar ut lite ljummet vatten, där var det ca 100 turister. Inte mycket varmt vatten och massor av folk, så vi satte oss på ett annat ställe på den fina stranden och åt lite medhavd fika.

Massor av turister som letar varmvatten.
En bit ifrån kaoset hade vi stranden för oss själva.

Sedan åkte vi söderut till Roturua, där vi hade bokat en Campingstuga för två nätter. Roturua ligger i ett vulkaniskt/geotermiskt område med varma källor, geisrar, bubblande lerpölar mm. På campingområdet fanns det varma pooler som vi provade första kvällen.

“Vår” bil vid den lilla campingstugan.

Det mest spännande vi gjorde i Roturua var River rafting (forsränning) i Kaituna River. Vi fick låna våtdräkter, skor, hjälmar och flytvästar. Fick lite instruktioner under tiden. Vi var fem stycken i vår gummiflotte plus en ledare/guide som talade om för oss hur vi skulle paddla. Vi tog oss ner för forsen genom flera vattenfall (det högsta fallet, sju meter, är det högsta i världen för kommersiell forsränning). Genom en mindre fors fick vi simma bredvid jollen. Efteråt värmde vi upp oss i en skön bastu.

Vi promenerade också i Redwood skogen. Redwoodträd, också kallad Amerikansk Sequoia, är världens högsta träd. De kan bli över 100 meter höga. Stannade och tittade på en bubblande (kokande) lersjö. Badade i floden vid ”Hot’n’cold”, där en varm och en kall flod möts så man kan välja sin önskade badtemperatur (38-39 grader är ju ganska skönt).

Redwoodskogen.
Såååå höga är träden.
Man kunde också promenera uppe i träden på byggda gångbroar.
Kokande lera (Boiling mudpool).
Hot’n’cold, där den kalla och den varma floden rinner ihop till ett lagom varmt vatten.
Alexandra och Eva njuter av det varma badet.

På tillbakavägen mot Whangearei stannade vi först vid ”Blue Springs”, en å med superklart vatten. Det är alltid 11 grader i vattnet och det är så kristallklart att man ser alla vatten växter, fiskar och dykande änder som om de inte var under vatten. På fotona blir det tyvärr en spegling på vattenytan.

Vid “Blue Springs” med sitt fantastiskt klara vatten.

Det fick också bli ett stopp vid Hobbiton, den stora turistattraktion för Sagan om ringen älskare. Eftersom vi inte är så stora fans och inträdet är väldigt dyrt bestämde vi oss för att inte åka med på en guidad tur. Men nu har vi sett stället där turisterna flockas.

Vid Hobbiton flockas turisterna (och fåren i bakgrunden).
Mats hittade en gammal kompis.

Sista stoppet var ”Owharoa Falls” och ”Karangahake gorge”. Ett vattenfall, en dalgång med hängbroar och en guldgruva med gruvgångar att promenera i. En fin plats även om vädret var lite regnigt när vi var där.

Owharoa Falls.
Mats och Alexandra på en av hängbroarna vid Karangahake gorge.
Inget guld i vagnen längre…
… men gruvgångarna finns kvar.
Hängbro.
Fantastisk natur.

Julafton firade vi tre själva på båten. Extra roligt att fira med Alexandra, vilket vi inte gjort på många år. Vi åt julmat, bytte julklappar och spelade julklappsspelet. Den största skillnaden mot julmaten hemma är att här finns det nypotatis och jordgubbar på julbordet. På kvällen när det mörknat gick vi till skogen strax intill. Vi hade läst att där skulle finnas lysmaskar, och det gjorde det. Det lyste som små stjärnor i skogen, de lyser starkare om de är hungriga har vi fått berättat.

Vi gjorde julgodis
Julklappar under den lilla granen.
Julpyntade båtar.
En del firar jul ordentligt.
Lysmaskar.

Juldagen var vi bjudna till Sharron, som ansvarar för marinan. Hon har bott 11 år i Kalmar, så hon pratar svenska och tycker det är roligt med svenska gäster. Hon hade också sina barn på besök, och de är i samma ålder som Alexandra. Sharron bor högt uppe på ett berg. Vi beundrade utsikten, åt julmat, gick en promenad, matade fåren och spelade spel. Det blev en kul eftermiddag/kväll.

Eva och Sharron.
Storslagen utsikt från Sharrons trädgård.
Hennes får.
Bailey och Alexandra matar fåren, övriga tittar på.
Julsallad.
Trevlig julmiddag.
De unga är först till efterrätten.

Nära marinan ligger Whangarei Falls, ganska stora vattenfall. Vi fick lift dit med ”Aura” och vandrade sedan tillbaka till Marinan, en fin promenad trots regnig dag.

Alexandra framför Whangarei Falls.

Vi gjorde en utflykt till tillsammans med Birgitta och Lasse på Aura (de har bil). ”Waipu Caves” är häftiga grottor där man vadar in via floden. Det finns massor av lysmaskar som lyser upp grott-taket som en stjärnhimmel. Efter grottbesöket stannade vi på Eutopia Café, som var väldigt konst-igt annorlunda.

Ingången till grottan.
Man får vada in i den stora grottan.
Eva och lysmaskarna.
längre in blir det lågt i tak.

På muséet Kiwi-North har de ett mörkt rum där man om man är riktigt tyst kan få se en Kiwifågel. Dit gick vi eftersom vi fått höra att det nästan är omöjligt att få syn på Kiwifåglar i de fria. De är natt-aktiva och mycket skygga. När vi först gick in var där några barn som inte kunde vara helt tysta så då kom fågeln inte fram, men när barnen försvunnit vidare gick vi in igen och fick se en riktig Kiwi som smög omkring och pickade lite med sin långa näbb.

Man fick inte fotografera Kiwifågeln, men några fina ödlor fanns också på muséet.

Två dagar innan Alexandra skulle flyga hemåt igen tog vi bussen till Auckland, bodde på hotell två nätter. Vi tog en färja ut till ön ”Waiheke Island”, där vi besökte flera vingårdar, en mysig by, ett destilleri/bryggeri och några fina stränder. På ön åkte vi Hop-on-hop-off-buss.

Sky city tower i Auckland.
Vinodlingar på Waiheke Island.
Vinprovning.

Stoneridge Vinyard.
Mats på Whisky-provning.

Nu har Alexandra flugit hem till Sverige och vi är tillbaka på marinan i Town Basin. Som brukligt har vi bett vår gäst att skriva några rader till bloggen.

Alexandra skriver:

Att få komma och hälsa på mamma och Mats i Nya Zeeland i två veckor har varit helt underbart. Vi har bilat runt över ön, sett hur många vackra platser som helst, jagat vattenfall och fått uppleva natur som känns helt overklig. Vi kastade oss även ut på river rafting – jättekul, lite läskigt och definitivt ett minne för livet.

Extra speciellt var att få fira jul tillsammans, något vi inte gjort på många år, och det var otroligt mysigt. Vi hann också med en tur till Waiheke där vi åkte runt bland olika vingårdar och njöt av stämningen. Allt som allt har resan varit jättebra och fylld av fina upplevelser och tid tillsammans.

Alexandra på juldagen.

Eva fortsätter: Sist men inte minst. När man kommer till ett nytt land på andra sidan jordklotet får man se massor av nya fåglar man inte sett förut. Här kommer det bilder på en hel del av dessa.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.