Sporaderna och öarna i norra Egeiska havet.

Vi fortsätter norrut i Egeiska havet till Sporaderna som består av 3 bebodda öar, förutom Skyros som Eva skrev om i förra inlägget, samt ett antal obebodda öar som är klassade som naturreservat.

Vi seglade först till Skopoles som kanske mest är känd för att Mamma Mia-filmen, baserad på musikalen med samma namn, spelades in här. Eftersom vi kommer från ABBA-land så måste vi givetvis besöka några av inspelningsplatserna.

Pappa Bill´s båt i filmen
Angelina på väg in i samma vik.

Vi ankrade nedanför klippan med kyrkan där de gifter sig i filmen. Här träffade vi ett par cineaster från Nederländerna. De seglade runt i Medelhavet och besökte platser där biofilmer spelats in. På plats filmades och fotades med drönare och fotovinklar från filmen diskuterades. Vi fick dessa två blider av dom.

Klippan med kyrkan.
Angelina och den nederlänska båten Satori.

Eva besökte Skiathos för en massa år sedan och ville gärna komma hit igen sjövägen. Vi ankrade upp utanför den långa stranden, Megali Ammos, söder om Skiathos stad och tog jollen in till land. Staden är trevlig men med väldigt många turister. Det är en av de mest turistiga öar vi hittills besökt i Grekland och nästan alla pratade svenska. Vi flydde till Lalaria Beach på norra sidan av ön. En strand som man bara kan komma till sjövägen och då bara i lugnt väder.

Lalaria Beach
Det sägs att de som simmar genom klippan, Tripia Petra, blir yngre.

Kokkinonisi betyder “den röda ön” på grekiska och är en ankringsvik på östra Alonissos. På eftermiddagen drog ett kraftigt åksväder förbi med massor av vind och regn. Som tur är varar dessa oväder sällan längre än 20-30 minuter. Sedan kommer solen tillbaka och denna gång med en av de häftigaste regnbågar vi någonsin upplevt.

En hel, dubbel regnbåge.

På ön Peristeri stannade vi till i en vik med ett gammalt men ganska välbehållet vrak. Ett populärt ställe att besöka för att snorkla på vraket. Där var även massor med fiskar i alla möjliga färger kring vraket.

Vraket av ett gammalt lastfartyg.

På kvällen kom en charterkatamaran, släppte sitt ankare bredvid oss och backade mot land för att förtöja mot vraket. Att ankarkättingen korsade vår och att han var i vägen för alla som kom för att snorkla och bada tog han ingen hänsyn till. Inte konstigt att charterseglare har dåligt rykte.

En inte så populär charterbåt.

Ön Panyia är den enda ön i naturreservatet där man får övernatta för ankar. Vi stannade där fyra nätter i olika vikar för att invänta ett bra väderfönster för att segla norrut till Limnos.

Ankarvik på Panyia.

Vädret var ostadigt och flera åskväder drog förbi. I ett av dessa mätte vi upp vindhastigheten till 30 m/s (60 knop) men ankaret höll bra.

Skönt att vi låg i en mycket väl skyddad vik.

Väl i Limnos hyrde vi bil för att se oss om på ön. Vi började med att åka upp i bergen där vi stannade till och vandrade upp på ett berg. Högst upp på toppen av berget fanns en kyrka inne i en grotta.

Panagia Kakaviotissa – den öppna kyrkan.

Limnos är en ö med väldigt varierande landskap. Höga berg i väster och ett bördigt lågland i öst. Däremellan fann vi sandöken, saltöken och lavafält.

Sandöken
Is? Näe, en saltöken.
Växthus?

På den norra delen av ön vid Falakro-udden avslöjar ett vackert geografiskt fenomen Limnos geografiska historia och skapar ett fantastiskt landskap. För miljontals år sedan svämmade varm vulkanisk lava upp ur jordens djup och frös till kristaller så snart den kom i kontakt med havsvattnet. Imponerande naturliga skulpturer uppstod som ett resultat av det.

Lavaskulpturer
Det här måste undersökas.

Rundturen avslutades med ett besök på en vingård. Det blev ganska dyrt när Eva provat färdigt och fyllt hyrbilen med flaskor.

Eva i provsmakartagen.

Vi seglade vidare till byn Sigri på västra Lesbos. Sigri ligger ganska avsides och kallas lokalt för ”byn vid vägens ände”. När vi tog en kvällspromenad genom byn fick vi se en svensk flagga i ett fönster. Det visade sig att här bor Joanna och Mikael som flyttat hit från Sverige för 20 år sedan. Vi blev inbjudna på ett glas vin och fick höra hur var att komma till en avlägsen by i Grekland som invandrare utan kunna språket eller levnadskulturen.

En svensk flagga här???
Joanna och Mikael
Deras nyrenoverade hus i Sigri.

Kolpos Yeras är en stor lagun på östra Lesbos. Längst in i lagunen ligger ett termisk bad och ett par kilometer därifrån finns resterna av en romersk akvedukt.  Efter en svettig vandring till akvedukten var det skönt med att avkopplande besök på SPA:et. Från poolen hade vi en underbar utsikt över lagunen, Angelina och den lokala rodd-klubbens kvällspass.

Krångligt vattensystem utan rör och pumpar.
39.7 C

Gasolen tog slut och ibland kan det vara svårt att hitta ett ställe som vill fylla våra svenska gasoltuber. Vi har två flaskor som räcker ett par månader vardera så vi har gott om tid att fixa detta. Vi hade sett att på Noforeignland att det fanns ett ställe på Khios som fyllde alla möjliga och omöjliga gasflaskor snabbt och smidigt.

Vi seglade till Khios Marina som är en övergiven hamn. Där finns ingen service, inget vatten, ingen el men det är gratis att ligga där. Här var det gott om plats, endast ett 10-tal turister och några lokala fiskebåtar.

Khios Marina

Gasexperten höll till på andra sidan staden så det blev en bra promenad, genom stora hamnen och gamla staden med tillhörande fort, för att lämna gasolflaskan. Dagen efter kunde vi hämta gasflaskan igen. Omväxling med lite storstadsliv.

Fin promenad längs vattnet .

Ön Ikaria är nog mest känt för sin höga medelålder. Här finns ovanligt många pigga 90- och 100-åringar. Inom forskarvärlden diskuteras vad detta beror på. Om det är den stressfria livsstilen, kosten, de hemmagjorda vinerna eller baden i de radonhaltiga varma källorna etc. är man inte överens om.

Vi hade planerat att besöka byn Termia med dess varma källor men vind- och vågriktning gjorde att vi seglade till Paralia Seichelles istället. Det är en populär strand med vit sand och klart turkost vatten.

Den inte så stora stranden – Paralia Seichelles
De flesta togs sig hit med egna båtar eller liftade med en lokal fiskebåt.

3 thoughts on “Sporaderna och öarna i norra Egeiska havet.”

  1. ERA PROFFSIGA FOTOREPORTAGE ÄR DET EN REN NJUTNING ATT TA DEL AV. TACK FÖR ATT NI TÄNKER PÅ MIG OCKSÅ.
    MVH
    ANNE-MARIE

Leave a Reply

Your email address will not be published.