St Martin och Sint Maarten

St Martin är en bra utgångspunkt för en atlantöverfart. Bra
priser på mat, d.v.s nästan som i Sverige och ett stort utbud av allt man kan
tänkas behöva. Fem vändor till Super-U blev det innan matförrådet ombord var
uppfyllt.

Nyttigheter för att hålla oss vakna på nätterna.

Därefter var det dags att ta hand om tvätten. Även om man
inte har så mycket kläder på sig här så samlar man på sig en hel del smutstvätt
och salta handdukar m.m. Vi hittade en nybyggd ”Laverie” med nya fina
maskiner och baguette-automat. Tvätt och tumling för 5 resp. 3 Euro. Vi brukar inte tumla tvätten då
den torkar på någon timme om man hänger upp den ombord. Iaf i vanliga fall.
Precis när tvätten var nerpackad i påsar så öppnade sig himlen och regnet
vräkte ner. När vi väntat en kvart och det fortfarande regnade passade vi på
att tumla tvätten. Det var tur, för det fortsatte att regna hela dagen.

Bunkra vatten och diesel gick snabbt och smidigt i Marina
Fort Louis. Nu har vi 800 liter vatten och 400 liter diesel vilket bör räcka
under det tre veckor som seglingen till Azorerna tar. Båten nedan tankade samtidigt som oss. Den var fullastad med “leksaker” som Water-jets, surfbrädor, vattenrutschkana m.m.

Sedan återstod bara lite småfix och genomgång av rigg. Sånt
man kan göra i lugn och ro medan man väntar på ett bra väderfönster. Det
verkade som om vårt väderfönster skulle komma söndag måndag (14-15 maj).

Filtret före watermakern tätas.

På
fredagen upptäckte vi ett skadat vant (vajer som stöttar masten) En kardel hade gått av på babord
toppvant. Det blev jolle in i lagunen till Sint Maarten, den Holländska sidan
av ön, till en rigg-verkstad. Visst kan vi hjälp till sa dom – i slutet av
nästa vecka. Men vi tänkte segla iväg på söndag sa vi. Efter lite dividerande
blev vi lovade hjälp direkt på lördag morgon om vi hann med sista broöppningen kl
17. Full fart tillbaka med jollen (3 NM), snabbt hejdå till Tacoma och
Barbasol, upp med ankaret, runt ön för motor och var framme vid bron med en
kvart till godo.

Mats kollar riggen
Broöppning.

Kl. 8 på lördag morgon började riggkillarna byta toppvanten.
De upptäckte att även ett mellanvant var skadat och rekommenderade att vi
skulle byta alla vant på stormasten. Vi övervägde detta, då vanten inte bytts
sedan Angelina var ny 1990. Nackdelen förutom kostnaden var att vi inte skulle komma
iväg som vi hoppats då arbetet skulle ta ett par dagar att utföra. Verkstan var
fullbokad men kunde klämma in oss när det blev luckor. Tanken på en
atlantöversegling med tveksamt skick på riggen kändes inte helt ok så vi beslöt
att följa deras rekommendation.

Riggkillarna från FKG byter vant.

På söndag kväll kom Hasse och Karin på Barbasol över på
middag. De hade med sig lasagne, vin och valnötskaka. Tacksamt att bjuda såna
kompisar på middag. Som tur var hade vi inte hunnit börjat med matlagningen
själva.

Nu är det måndag och arbetet med riggen pågår för fullt. Vi
hoppas att vi kan komma iväg på onsdag morgon då väderprognosen ser fortfarande
lovande ut.

Leguan vid kanalen.