Evas dotter Alexandra med pojkvännen Safet mönstrade på
dagen efter vår ankomst till Tobago. Det firades med BBQ, grillad tonfisk och
stekar, på The Sunset på stranden vid Pirate Bay. Det var Sonson som hade The Sunset, d.v.s. baren/shopen på
stranden. Han var fixaren som kunde ordna allt man vill ha.
The Sunset
Utbudet i Charlottevilles butiker var inte stort. Lite
basvaror som mjöl, flingor, ägg och djupfryst kyckling samt massor av läsk och
snacks. Fisk kunde man köpa direkt av fiskarna eller på fiskmarknaden. Förutom BBQ:n och Rompunchen så ordnade Sonson soursop och
mango åt oss samt ett stort stycke biff från Trinidad.
Soursop (till höger)
Sonson var även en licensierad guide med fågelskådning och
djungelturer som specialitet. Han tog oss med på en halvdagstur (3 timmar som
blev nästan 6 innan vi var tillbaka) in i regnskogen. Vi klättrade upp på
Pigeon Hill, 300 ft, efter Sonson som gick först med sin machete. Det var massor
med fåglar, fladdermöss, fruktträd, palmer och bambu m.m. Som avslutning blev
det ett dopp nedanför ett vattenfall dit man var tvungen att klättra med hjälp
av rep och lianer.
Alexandra och Safet tar en paus med sockerrör som förfriskning
Rufous-tailed Jacamarufous
Ett par dagar före jul seglade vi söderut till Castera där
Evas bror med familj hyrt en stuga vid stranden. Castera var en fin by men mindre
och betydligt mer turistig än Charlotteville. Snorklingen var fin vid de mindre
reven utanför stranden. Massor med korall, små färgglada fiskar och ett par riktigt
STORA stingrockor (Southern Sting Rays).
Castera
Hyrstugan Blue Mango
Dagen före julafton hyrde vi bil för att besöka huvudstaden
Scarborough och julhandla tillsammans med alla andra Tobagier.
Bilturen avslutades med ett måste-besök på Pigeon Point
Beach med sin vita korallsand och kokospalmer.
Onsdagen efter jul skjutsade Magnus upp mig och sina döttrar
Hedvig och Maja till Charlotteville med bil för att klarera ut och mönstra på tjejerna
som skulle segla med till Grenada. ”Immigration” protesterade lite då bara jag
och tjejerna var med – alla ombord måste vara med vid utklareringen men de gjorde
ett undantag. ”Customs” frågade när vi
kom tillbaka till Charlotteville. När jag sa att Angelina låg kvar i Castera sa
de det inte rätt men var förstående och det gick bra även här.
Överseglingen till Grenada tog bara 12 timmar och vi var
framme vid 4-tiden på morgonen. Hade hoppats på att komma fram då det ljusnat
men trots revade segel gjorde vi 6-7 knop hela vägen i den friska halvvinden.
Hoppande delfiner bredvid båten i skymningen uppskattades av den nya
besättningen. Däremot var det svårt att sova för de fyra ovana seglarna då det
lutade och gungade en hel del i de höga vågorna från Atlanten.
Bristen på wifi på Tobago gjorde att vi hade svårt att skicka julhälsningar till alla våra vänner, men här kommer en lite försenad julhälsning 
