Jul och Nyår på Grenadinerna

Julafton firade vi på stranden i Bequia. De Norska Langturseilere arrangerar varje år ett julfirande främst för skandinaviska seglare, mest norska men några svenskar och danskar. Firandet började mitt på dagen med lekar för både barn och vuxna på stranden och avslutaden med en stor grillfest.

Sandskulpturtävling
Den obligatoriska gruppbilden.
Julfin ankarvik.

Vi hade med hemmagjord Glögg och bjöd på. Eva bjöd även barägaren på the Coconut Bar och hans kompisar på Glögg. Det uppskattades och han undrade om han kunde få receptet. Självklart fick han det.

Evas kompis på The Coconut Bar.

Juldagen firade vi tillsammans med brittiska och amerikanska seglare med ett potluck party på restaurang The Fig Tree. Alla hade med sig det man ville grilla samt en sidorätt som delades med alla. Det blev ett långt bord med sallader, smårätter, bröd, kakor mm och man kunde smaka lite av varje. Jättegott och trevligt.

Jul på The Fig Tree.

Kvinnan som äger The Fig Tree berättade att när hon var på besök på Bequia för många år sedan och skulle resa hem vid jul gick det inga färjor. Hon hade varken pengar, mat eller någonstans att bo. Några seglare tog hand om henne och bjöd på mat, boende och julfirande. Sedan 9 år tillbaka öppnar hon nu restaurangen på juldagen för seglare för att bjuda igen.

“Parkbänkar” i Bequia

Efter allt julfirande behövde vi röra lite på oss. Tillsammans med  Magnus och Jodi på båten Lulu vandrade/klättrade upp till Bequias högsta topp, Peggy´s rock. Därifrån har man en underbar utsikt över Admirality Bay och alla ankrade båtar. Efter en medhavd lunch på toppen gick vi tillbaka ner den mindre branta stigen på sydsidan. Tillbaka på standen blev det en välförtjänt Carib på the Coconut Bar.

Uppe på toppen.
Utsikt över Admirality Bay.

Vi seglade vidare till The Savan Island, en liten obebodd ö där det gick att ankra innanför revet. Det var bara plats för två båtar. Trots stora dyningar utanför låg vi nästan helt stilla. Vi tog jollen iland för att se oss lite omkring.  På stranden låg drivor med Conchskal, en snäcka som är en mycket uppskattad maträtt.

Savan Island på plottern.
Ankring innanför revet.
Eva väljer ut det finaste Conchskalet

Det blev ett snabbt stopp på Canouan, bl.a. med besök på standen på västsidan. På väg dit passerade vi ett husbygge på ett läge med get(te)fin utsikt.

Eva på stranden.
Husbygge anekterat av getter.

På Tobago Cays ankrade vi precis innanför det stora hästskorevet för ett par dagars snorkling. Massor med koraller och fiskar i vackra färger.

Koraller vid Tobago Cays.
Fisk-klipp.

På nyårsafton blev det grillad hummer på en strand en bit bort. Det var en stor tillställning med massor av seglare. Vi åkte dit tillsammans med Magnus och Jodi. Senare på kvällen träffade vi Tommy och Helene på Bonnie Af Stockholm, som vi firande nyår med på Grenada 2016-17. De var där tillsammans med Jonas och Carina på Sally som vi hade träffat i Las Palmas samt Roger och Maria på Aurora som vi träffade på Shetlandsöarna 2019. Det blev en kanonkväll med mat, dryck och dans.

Förväntansfulla nyårsfirare.
Eva väljer hummer.

Mayreau är en av öarna vid Tobago Cays. Vi ankrade i Windward Bay på östsidan där det ligger färre båtar än i vikarna på västsidan. På norra sidan av Mayreau ligger Salt Whistle Bay som vi hört så mycket om. Vi tog jollen iland och gick över ön ta en titt. Det är en jättefin liten vik med kokospalmer på stranden. Det medför tyvärr att den blir populär för charterbåtar. ”Over crowded” räcker inte.

Utsikt över Tobago Cays med massor av ankrade segelbåtar.
Någon måste ha sett Angelina och satt upp en skylt.
Salt Whissle Bay ett paradis…
…om det inte varit för alla katamaraner.
Där det finns palmer brukar det finnas kokosnötter, men det tar ett tag att komma in i dom .

Nu har vi lämnat Grenadinerna och seglat norrut till Martinique där vi blir kvar ett par veckor.

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.