Blog Image

S/Y Angelina

Segling med Angelina

Här kan du följa våra seglingsäventyr med S/Y Angelina.

MMSI 265733830
Anropssignal SE7483

Vi som seglar Angelina heter Mats och Eva.

mats@sy-angelina.se
eva@sy-angelina.se



Gibraltar och Andalusien

Dit vindarna bär 2019 Posted on Fri, November 01, 2019 12:15:41

Gibraltar var ju ett delmål på vår segling denna säsong, så när vi kryssat oss in mellan alla stora fartyg som var på väg eller låg för ankar i Gibraltar-viken och ankrat upp utanför marinan vid La Linéa (som ligger på den Spanska sidan) blev det Champagne. Nästa morgon gick vi in i marinan. Vi hamnade där eftersom marinorna i Gibraltar inte hade några lediga platser pga ombyggnationer.

Ankring med Gibraltarklippan i bakgrunden.

Det finns mycket att titta på i Gibraltar. Först måste man passera en gränskontroll där passen ska visas upp. Sedan ska man korsa landningsbanan som sträcker sig tvärs över halvön. Därefter är man inne i Gibraltar som är ett taxfree-område med massor av shopping längs gatan ”Mainstreet”. Där gick vi och strosade en dag.

Väntan på att ett flygplan ska landa innan vi får korsa landningsbanan.
I Marina Bay i Gibraltar ligger det en jättestor båt som är hotell och Casino.
Landets lilla yta ska utnyttjas till max. Detta stora hus är parkeringshus med gröna växtväggar på de sex nedersta våningarna. Uppe på taket ovanför bostäderna ligger det lyxiga pool-området.

Nästa dag tog vi linbanan upp till Gibraltarklippan och vandrade runt där.

Linbanan och alla höghusen nedanför klippan.
Gibraltarklippan med marinan i La Linéa i bakgrunden.

Aporna var kul, en hoppade upp på Mats rygg, öppnade blixtsnabbt blixtlåset på ryggsäcken och började kasta ut saker i jakt på mat.

Mats med en Gibraltar-apa i ryggsäcken.
Apa med bebis på magen 😃
Apan är den till höger.

Sky walk ut på ett glasgolv med glas-staket åt sidorna gör att det känns som om man svävar.

Eva på Sky-walken.

St Michels cave är en häftig grotta full med stalaktiter och stalagmiter som de ljussatt så att de skiftar färg hela tiden.

Inne i St. Michels cave.

Vi gick över en hängbro.

Spännande promenad över hängbron.
Vandring på Inglish way.

Vi var också inne i de långa militära tunnlarna som går inne i klippan.

The Great Siege Tunnels.

Det är lite spännande när man handlar utomlands eftersom allt inte är som hemma. Vi köpte frysta havskräftor en dag och när de hade tinat och vi började äta upptäckte vi att de inte var kokta. Det var bara att sätta på stora kastrullen och koka kräftorna innan vi kunde äta, men goda blev dom.

I Benalmadena har vår båt, Angelina, legat några säsonger med sina tidigare ägare, Tommy och Lena. De har ett radhus uppe på berget vid Benalmadena Pueblo. De kom och hämtade oss, så vi fick se hur fint de bor med härlig utsikt, och vilken liten mysig by som finns där. Vi blev bjudna på lunch i deras hus och kaffe på byn. Det var jättetrevligt att träffa dom igen och prata lite segling och annat smått och gott.

Tillsammans med Lena och Tommy i Benalmadena Pueblo.
Promenad med stopp för spännande samtal (män kan ju inte gå och prata samtidigt) i de mysiga gränderna.
Utsikt över slottet “Colomares” (Slottet är byggt 1987-1994, tillägnat Cristopher Columbus).

Vi tog också linbanan i Benalmadena som går upp på högsta berget. Där finns det vandringsleder man kan gå och så har de en fågelshow, där de visar stora rovfåglar, som de har flyguppvisning med. Tyvärr blåste det så mycket att de inte kunde genomföra fågelshowen. Risken var stor att fåglarna skulle följa med nordanvinden till Marocko och inte kunna komma tillbaka på flera veckor. Vi fick i alla fall se alla de stora rovfåglarna; Ugglor, Falkar, Örnar, Hökar och Gamar. Mest spännande var Kondoren som har ett vingspann på ca 3 meter.

Linbanan upp till bergstoppen, små gondoler med plats för fyra personer i varje.
Mats beundrar utsikten.
Vandringsleder uppe på topparna.
Det var bara Kungsörnen som fick flyga på Fågelshowen.
Den gigantiska Kondoren visar upp sig.
I hamnen i Benalmadena var det en av motorbåtarna som hade en plastuggla som fågelskrämma, ser ut att funka perfekt ??? 😁

Cala del Canuelo är en pittoresk liten strand som vi ankrade vid. Det finns ett litet hotell och en restaurang på stranden, men bara enstaka turister. På bergsklippan bakom stranden kan man ibland se Iberisk Stenbock, vi såg dom långt uppe på berget på kvällarna, men en dag såg vi en på ganska nära håll.

Cala del Canuela.
Stilla ankring.
Angelina i solblänket.
Havet glittrar bakom palmen.
Iberisk Stenbock på väg uppför berget.
Stannar till för ett foto.

Segling mot Sierra Nevada med snö på topparna, snart börjar skidsäsongen 😊.

Nu har vi lagt till i marinan i Almerimar efter 4075 seglade sjömil, sedan vi lämnade Karlshamn den 11 maj. Här ska vi tillbringa fyra vintermånader innan vi fortsätter vår segling in i Medelhavet. Vi kommer inte att blogga så ofta den här tiden, kanske en gång i månaden med lite uppdatering kring båtprojekt eller om hur det är att bo i södra Spanien på vintern.

Marinan i Almerimar, utsikten från vår sittbrunn.
Marinans Trosshäger (Ardeidae Trossus), den sitter varje förmiddag på förtöjningstamparna.


Portugal – Algarvekusten

Dit vindarna bär 2019 Posted on Fri, October 04, 2019 18:19:22

Vi rundade Portugals sydvästligaste udde, Cabo de Sao Vicente, med fin segling för gennaker precis i solnedgången. Det stod hundratals personer på klippan och fotograferade, så antagligen finns vi, eller i alla fall vårt segel, nu på tusentals bilder som snurrar på nätet.

Vi stannade ett tag vid Lagos, mest för ankar vid stranden utanför piren. Vi hälsade på Bengt och Yvonne, som bor vid Praia de Luz (strax väster om Lagos). Sen kom Evas döttrar för att vara med oss i en vecka.

Sofia och Alexandra på Lagos klippiga kust

Kusten vid Lagos är häftig med höga klippor, grottor och fina sandstränder inklämda mellan. Vi promenerade ut till fyren och beskådade det uppifrån en dag. Nästa dag tog vi jollen och åkte runt bland grottorna och klipporna och letade upp en strand där vi var helt ensamma en stund, tills det kom massor av kajaker med folk som också ville vara på stranden som man inte kunde nå från land.

Aloe Vera, blommorna är jättehöga
Sofia på jollen inne i en av grottorna.
En egen strand, men bara en liten stund…

Vi stannade till ett par dagar i Portimao, där det blev både shopping, bad och stork-skådning.

Stork tillsammans med trutar.
Det var storkbon på alla höga skorstenar.

Sen seglade vi en dag i svaga vindar mot Faro, Olhao och Culatra. Det är en smal pir-öppning och innanför där ankringen är, är det som ett stort delta. Det var spring (dvs när det är som högst tidvatten) och strömmen gick utåt när vi skulle ta oss in mellan pirarna. Vattnet kokade av strömvågor utanför och vi lyckades inte ta oss in. När vi gasade för fullt och ändå inte kom framåt vände vi och gick ut igen (motströmmen var över 6 knop). Vi fick ankra utanför under natten och åka in på morgonen när strömmen inte var så stark och gick lite inåt.

Kokande vatten av den starka strömmen.

Culatra är en fin sand-ö med en mysig by, inga bilar, massor av fågelliv och en del turister, men nu är ju säsongen nästan slut så stränderna var ganska tomma. Vi var på stranden och spelade Spikeball när Mats tog ett skutt, landade på Evas fot och vred en tå ur led. Lång-tån pekade snett åt sidan, men han lyckades dra den rätt och vi tejpade ihop den med tån bredvid. Nu är det lugn och vila som råder för Mats del.

“Vägen” över ön till stranden.
Byn Culatra.
Långa folktomma stränder på Culatra.
Alexandra på stranden.

Vi lämnade av tjejerna i Olhao för att ta tåg och flyg hemåt.

Hejdå tjejer, vi ses snart igen!

Sofia och Alexandra skriver:

Tack så jättemycket för en fin vecka i Portugal!
Vi såg stora delar av Algarve-kusten med vackra klippor, grottor och stränder. Men det bästa av allt var nog att få träffa vår mamma igen efter många månader. På natten när det var mörkt stod vi alla böjda över toaletten medan vi spolade för att se de fluorescerande alger som lyste upp hela toastolen. Vi spelade spikeball och Mats råkade dra sin tå ur led, men imponerade på oss alla när han själv drog den rätt. Innan vi åkte hem hann vi även fira mammas födelsedag (om än lite för tidigt) och skämma bort henne med presenter och frukost på sängen.
Många kramar från Sofia och Alexandra.



Norra Galicien

Dit vindarna bär 2019 Posted on Sun, September 01, 2019 15:15:43

Galicien är ett riktigt seglarparadis med djupa Rior (vikar, fjordar) som man kan segla in i. Inne i riorna ligger det små mysiga
byar med fisk- eller musselodlingar utanför och massor av fina stränder, en del
helt folktomma och en del med massor av badande och tjoande spanjorer. Det är
oftast inte lika mycket vind i riorna och nästan inga vågor även om det blåser
på utanför kusten.
Medvindsegling i Galicien
Udden Finisterre, Spaniens västligaste udde vid Costa del Muerte (dödens kust)
Musselodling utanför en strand.

Vi ville ta det lugnt i Galicien och se mycket av de fina
riorna. Vi hittade massor av fina ankringsplatser, ibland utanför en mysig by
och oftast vid en fin strand. Och vädret… Soligt hela tiden och lagom varmt (i
alla fall så här års), vattentemperatur 17-20°C.
En gränd i mysiga Muros.
Ankring vid stranden San Francisco i Ria Muros.
Eva beundrar en Palmlilja.
Solnedgång…
…och en liten stund senare.

Installationen av Watermakern gick bra tills vi fått allt på
plats och skulle provköra den. Då läckte det från en spricka på undersidan av själva
watermakern, det syntes inte utan började läcka först när det blev tryck på
vattnet, typiskt… Vi mailade till den tyska återförsäljaren som vi köpt den
ifrån. Han skickade oss meddetsamma vidare till tillverkaren Schenker i Italien. De återkopplade direkt och sa att det går på garantin och att de
kan skicka en ny så får vi returnera den trasiga. Men det är ju inte helt
snabbt och enkelt när man är ute och seglar. Vi har mailat till några marinor
för att se vilken som är villig att ta emot vårt paket, så att vi kan komma dit
och hämta det om en vecka eller två när det kommit från Italien.
Watermakern installerad bakom ryggstödet på soffan, pumpenhet och filter på andra platser.
Här syns läckaget…

Galicien har några öar som är Nationalparker. Dessa behöver
man tillstånd för att besöka. Vi har fixat ett sådant ”Cruising permit”. Sen är det bara att gå in på en hemsida och lägga in vilken av dessa öar man vill ankra
vid och vilka datum, så får man det godkänt meddetsamma (förhoppningsvis). Den
första av dessa öar vi besökte var Isla Salvora. När vi seglade dit kom dimman
som vi varit förskonade från tidigare i år, men som är ganska vanlig i dessa
trakter. Det var riktigt tjock dimma så man såg inte många meter framför sig,
men när vi kom fram till Isla Salvora lättade dimman och vi fick en fantastisk
eftermiddag där. På egen hand fick man bara vara på stränderna vid ankringen
och gå vägen över ön bort till fyren, så det gjorde vi. Men när vi kom tillbaka
till stranden kom det en guide och frågade om vi ville gå till ruinstaden på
norra delen av ön (vilket man bara får göra med guide). Det blev en privat
guidning på knackig engelska, men det var kul att se mer av ön.
ankring utanför Isla Salvora.
Sett från land.
Slottet på Isla Salvora och sjöjungfrun som vaktar utanför.

Isla Salvora var full av sådana här stenformationer.
Den här fina ödlan (Pärlödla, Timon lepidus) smet in bland ormbunkarna.
Ruinstaden.
Guiden berättar om dessa små hus som används för att torka korn.



Irländska sjön

Dit vindarna bär 2019 Posted on Sun, August 11, 2019 12:55:57

Istället för att kryssa tog vi oss kors och tvärs mellan länderna. Skottland – Nordirland – Wales – Irland – England.

Vi gjorde en ganska snabb passage genom irländska sjön där
första stoppet blev Belfast. I Belfast tittade vi på Titanic museet. I området
runt omkring kunde man se platsen där Titanic byggdes och dockan där hon gjordes redo för sjösättning.

Angelina i marinan mitt inne i Belfast centrum, med Titanicmuséet i bakgrunden.

Titanic’s Docka

Vi tittade också på The Great Light som är de största fyrprismorna
som gjorts, de är nu utbytta eftersom de inte behövs längre med dagens LED-lampor.

Från Belfast seglade vi förbi Isle of Man, där såg vi Risso-delfiner
och på kvällen fiskade vi upp tio makrillar, så vi fick makrill både till
middag och lunch. Det var riktigt gott med alldeles nyfångad makrill. Vi
ankrade vid en fin badstrand i Wales, Aberdaron Bay.

Makrillfiske (tre på en gång)

Ankring i Aberdaron Bay, Wales.

På Irland låg vi i Kilmore Quay, därifrån var tanken att segla
till Scillyöarna och sedan vidare till Spanien, eller direkt till Spanien. Men
vi låg i Kilmore Quay ett par dagar medan det blåste friskt och från söder.
Fina hus med halmtak i Kilmore Quay
Vågor på stranden (och Mats)
Truten kan inte läsa…
Hamnsälen vilar på rampen på kvällen.

Sedan
kom en liten paus i blåsten med lagom vindar från väst, men bara två dygn, innan det skulle dra in sydliga stormvindar. Vi seglade därför söderut till Newlyn på
Englands sydvästligaste spets.

Under denna nattseglingen kom det delfiner och lekte vid båten, det var mareld i vattnet så det lyste om delfinerna när de simmade och hoppade, fantastiskt kul upplevelse.
Inga nattbilder på delfinerna, men en dagbild på lekande delfiner får det bli istället.

I Newlyn låg vi och alla andra segelbåtar och fiskebåtar
i hamn medan stormen blåste förbi under drygt två dygn. Vi fick lägga oss
utanpå en fiskebåt eftersom det var fullt på de ordinarie segelbåtsplatserna.
Men det var ett fint ställe och skönt väder förutom blåsten.

Angelina utanpå en röd fiskebåt.
Spännande klättring för att komma ombord när det var lågvatten.
Vågorna stänkte upp på Strandpromenaden (parkerade bilar var fulla med tång).
Så här såg stormen ut på väderprognoserna. Vi är vid den lilla gröna pricken. Den vänstra bilden är medelvindar (17-18 m/s). Den högra bilden är byvindar (25-30 m/s)
I dessa vindar vill ingen vara ute på öppet hav.

Planen är nu att segla härifrån till Spanien direkt (ca 450 nm, dvs knappt fyra dygn) eller
via ett stopp i Frankrike beroende på vindarna. Vi ger oss av i eftermiddag.



Fair Isle och Orkney

Dit vindarna bär 2019 Posted on Tue, July 16, 2019 20:52:57

Överfarten från Färöarna till Fair Isle (en liten ö mitt
emellan Shetlandsöarna och Orkney) blev snabb med ganska mycket vind, men
framförallt besvärliga vågor. Eva åkte på årets första sjösjuka och det är ju aldrig roligt.

Men vi kom fram till Fair Isle som är en fantastiskt fin
liten ö, med en liten hamn, en by med en liten shop och en liten skola (där det
går tre barn). Byn är bara ett par utspridda hus, det bor ca 70 personer på ön.
Hamnen.

Tidigare så fanns det också ett stort fågelobservatorium där
det fanns sällskapsrum och duschar för seglare och ornitologer. Tyvärr
brann det ner i våras, men ska nu byggas upp igen.

Det nedbrunna fågelobservatoriet.

Annars är det mest den underbara naturen som gör att folk
besöker denna lilla pärla. Vi fick två fantastiska dagar då det till och med var
soligt och ganska varmt.

Och så för fågellivet förstås. Där finns massor av fåglar. Här ett litet fotokollage med mina favoriter.
Hamnens säl…

Vi fick en fin snabb segling ner till Orkneyöarna och
huvudstaden Kirkwall. Även i Kirkwall var det soligt och skönt. Vi hade lite
sightseeing i staden, tittade på St Magnus Katedralen, fikade på ett Café mm,
sedan gick vi till Scapa Distillery där vi fick provsmaka lite whisky.

På Orkney är man även rädda om de gamla. Inte bara lekande barn på skyltarna…
Scapa Distillery
På väg ut från Scapa stod den här skylten. Antar att man bara får köra 10 miles per hour när man druckit whiskey?

Tillbaka
i hamnen tankade vi diesel och sa till hamnkapten att vi tänkte ankra utanför
hamnen tills nästa dag, då vi skulle segla tidigt från Kirkwall för att få
strömmen med oss runt Orkneys västkust och in i Scapa Flow. Hamnkapten sa att
vi kunde ligga kvar inne i hamnen utan att betala för en natt till, så det
gjorde vi.

Vi rundade Orkneys västkust för att få se lite av den. Det
fick vi inte eftersom det var så dimmigt att ingen kust syntes. Men när vi gick
in genom Pentland Firth blev det lite sikt så vi såg några öar och det vilt
strömmande havet, en medström på fem knop, ger bra fart men gör det lite svårt
att styra. Vi lyckades i alla fall ta oss in i Scapa Flow, som är Orkneys
”innanhav”, där ankrade vi i en vik på norrsidan. Nästa morgon seglade vi
västerut förbi Stromness genom Hoy Sound, som var lika strömmande och gav oss
över 10 knops fart.
Så här ser vattnet ut när det är riktigt strömt, med virvlar och toppiga vågor.
Och så här ser det ut på plottern (de röda pilarna pekar på några av vågtopparna) observera även farten 10,7 knop.

Fin segling söderut förbi häftiga klippor och höga
vattenfall på ön Hoy, sedan västerut längst Skottlands nordkust i svag vind och
solsken för gennaker.

Valar siktas. (Vi såg även tumlare och sälar)

Härlig gennakersegling.



Shetlandsöarna

Dit vindarna bär 2019 Posted on Thu, June 27, 2019 20:17:06

Shetlandsponny på Shetlandsöarna.

Vi stannade tre dagar i Lerwick. Tittade på sta’n och vandrade
runt.
Lerwick
Garageport. Flera små hus hade såna här tak av gamla båtar.
Undrar hur det är att paddla en sån här kajak?

En dag tog vi bussen till Sumburgh Head, längst söderut på Mainland. Det
är en fyrplats med en hög klippa där det är massor av fåglar, bland annat
Lunnefåglar, som man här kan komma riktigt nära. De är så söta, de små
papegojliknande fåglarna. På Shetlandsöarna ser man dom hela tiden, de flyger
förbi eller ligger på vattenytan och guppar, men de dyker snabbt när man seglar för
nära. Det var massor av andra fåglar också på klipporna; Sillgrisslor,
Tobisgrisslor, Tordmular och Stormfåglar. På vägen dit passerade vi massor av får.

Får nr 87 med lamm nr 87.
Sumburgh Head.
Mats kollar på utsikten bredvid mistluren vid fyrtornet.
Djupa raviner…

Fågelklippor med tusentals Grisslor.
Lunnefågel

När vi seglade vidare från Lerwick rundade vi ön Noss som
har häftiga branta klippor med massor av havssulor och andra sjöfåglar. Solen
strålade och vinden var svag så vi gled förbi lugnt för bara ett försegel.

Massor av Havssulor på och framför fågelklippan.
Så här ser mycket av Shetlandsöarna ut.

Sedan seglade vi norrut och ankrade fyra nätter i tre olika ankarvikar. Två av
dom var inne i Yell sound. Där var det riktigt strömt i flera passager när vi
seglade igenom. Vi hade lite motvind men medström (västerut) så vi behövde göra
ett slag mellan två av de ”kanaler” med mest ström, när vi passerade öarna
mellan dessa så gick strömmen åt andra hållet (österut) så vi drev bakåt igen,
sen när vi kommit förbi öarna var det full fart medström 4 knop igen. Det är
spännande med tidvattenströmmar i smala passager.

Ankring i Ell Wick

Midsommarafton låg vi ankrade i en fin vik där det var en säl som tittade upp emellanåt för att hålla koll på oss. Annars blev det Fish’n’chips till midsommarmat (världens bästa fish’n chips serveras på Frankies i Brae) och på kvällen massor av jordgubbar och en flaska champagne.

Frankie’s

Dagens fångs med ankare och kätting. Det är massor av Kelp (sjögräs eller långa tångruskor) på botten i ankarvikarna, dessa följer med upp när man tar upp ankaret.
Nån som har ett bra recept på Kelp?

På söndagen den 23 juni lämnade vi Shetlandsöarna och
seglade mot Färöarna. Vi fick en lugn överfart med medvind och ganska lite
vind. Det tog alltså lite längre tid men vi hade sol och relativt lugnt hav (och
det vill man ha på Nordsjön). 194 Nm blev seglad distans och överfarten tog 42
timmar. På tisdagsmorgonen kl 5 la vi till i Torhavn, som är Färöarnas
huvudstad.

Fina klippformationer när vi lämnar Shetlandsöarna.
Soluppgång till havs.
Oljeriggar på Nordsjön.
Färöarna i sikte.



Norge

Dit vindarna bär 2019 Posted on Sun, June 09, 2019 11:46:36

I Farsund kom ”hamnkapten” och satte upp skyltar, sen kom
han till vår båt. Vi trodde att han skulle säga åt oss att betala, men han sa att
från och med idag är det gratis att ligga i Farsund gästhamn. Ibland blir man
positivt överraskad!

Rasvåg är en fantastisk pärla, små vita hus alla med sitt
eget båthus, nästan alla. Det är många som missar Rasvåg eftersom den ligger
lite nära Farsund och man vill vidare västerut. I denna idyll låg vi två
nätter och hann med att bestiga flera utsiktsplatser.

Rasvåg uppifrån.
Ett bra sätt att bli av med mördarsniglar?

Vi mellanlandade i Sirevåg men fortsatte direkt nästa morgon
mot Stavanger där vi låg i hamnen vid oljemuséet. Det blev en titt på gamla
staden och lite inköp innan vi lämnade Stavanger och seglade in i Lysefjorden.

Gennakersegling, äntligen medvind mot Stavanger.

Gamla stan i Stavanger.

Fantastiskt att segla på djupt vatten precis intill höga
berg och massor av vattenfall. Vi blev förvånade att det gick att segla hela vägen
in men med medvind så det gick bra. Med bara försegel ute gled vi fram i sakta mak och la till för natten i Flörli. Där gick vi upp för världens
längsta trätrappa 4444 steg, inte upp för hela, men 800 steg upp, och
sedan en blöt och brant stig tillbaka ner till hamnen. Trappan går bredvid två
rör som leder vatten till en turbin för elproduktion.

När vi seglade Lysefjorden tillbaka nästa dag hade vi ganska
klart och stilla väder så sikten var bättre, bergstopparna och
Preikestolen syntes bra nerifrån. Det skulle börja blåsa så vi bestämde oss för att ligga
i hamn i Jörpeland och besöka Preikestolen därifrån. Vi väntade en extra dag på
klart väder (man vill ju inte ha låga moln, regn och dimma när man ska upp på
en utsiktsplats). Bussen gick från Jörpeland till Preikestolshytte, därifrån
var det 4 km vandring upp till Preikestolen 605 möh. Det blev en fantastisk
upplevelse, men det är många människor som går dit varje dag, så man är inte
ensamma däruppe precis.

Preikestolen nerifrån.
Höjdrädda Eva trotsar sina rädslor.

När vi sen låg i Finnöy kom sommaren till Norge, i alla fall
så pass att långkalsonger inte behövdes och vi kunde grilla och äta middag i
sittbrunnen. En hel del åska var det innan vi seglade vidare till Skudeneshavn
mellan åskovädren. När vi vaknade nästa morgon var det sommar på riktigt,
soligt och varmt shortsväder.
Förtöjda precis framför husen, masterna för alla balkonger.
Nästan som Venedig?

Vi stannade ett par dagar medan några blåsväder
drog förbi ute på Nordsjön. Planen var att segla mot Shetlandsöarna på måndag,
men så kom det in mera blåsigt väder i väderprognoserna, så som det ser ut nu
kan vi segla över Nordsjön på torsdag. Imorgon seglar vi ut till Utsira, Norges
västligaste ö.



Gästinlägg

Dit vindarna bär 2019 Posted on Wed, June 05, 2019 14:28:23

Efter drygt en veckas segling tillsammans med våra vänner Mats och Marianne reste de hemåt för att arbeta igen.Som traditionen bjuder bad vi dom skriva ett inlägg om Norgeseglatsen:

– Hej och tack för en härlig seglats❤️ Vi är så glada och nöjda att vi fått vara med och uppleva Skagerrak och dess nycker🤔 Att ha ” en fågel i ögat” har fått en innebörd😁Inte mycket nappade men vissa satt med Ess i ärmen😉 Chicago (ett kortspel) är en svår nöt , men ibland står turen där….. Angelina levererade åter trygghet och värme och vi saknar redan dess besättning. Vi kanske ses på ”latare latituder”🙏😃 ska bli intressant att se när ni är på Predikstolen och ” häng stenen”:) kram på er båda🤘
Mats och Marianne på toppen av Varbak i Farsund.

Nu har vi seglat vidare på egen hand och har fått uppleva lite mer av Norge, men mer om detta i nästa blogginlägg om ett par dagar.
Lysefjorden



Äntligen, nu bär det iväg.

Dit vindarna bär 2019 Posted on Tue, May 14, 2019 23:32:48

ÄNTLIGEN är vi på väg igen… MOT NYA ÄVENTYR!

Lite om vad som har hänt innan denna avfärd. Vi hade en plan
att lägga om teakdäcket på båten, hade bokat in tid och allt, men strax innan
avfärd mot Ellös på Orust (där det skulle göras) fick vi reda på att dom hade
grävt upp vägarna i Ellös så att det inte gick att frakta båten från vattnet
till varvet där teaken skulle läggas. Det kunde senareläggas, men kunde inte
utlovas vara klart innan midsommar. Så vi skjuter på det projektet något år
fram i tiden.

Vi behövde ändå få upp båten på land för att byta anoder och
se över botten. Detta gjordes under sjösättningen i Stärnö Vindhamn. Medan kranföraren
hade frukostfika hängde Angelina uppe i slingen. Under tiden bytte vi anoder
och skrapade propellern ren från havstulpaner.

Vårrustning på 20 minuter.

Motorn behövde också en översyn, vilket gjordes på Saltö
Varv i Karlskrona, eller inte inne på varvet (eftersom det var lågvatten kom vi
inte in där). Vi fick ligga på utsidan av Saltö, i Fiskehamnen, medan de
servade motorn. Spridarna och ventilspel justerades så nu kommer inte minsta
rök från motorn.

Lite övrigt vi har gjort sedan förra turen: nytt peke, nytt
ankare, bytt batteribank till litiumbatterier, bytt till en större generator,
bytt vanten på mesanmasten, köpt en watermaker som ska hämtas i Hamburgsund och
installeras under färd, ny gennaker och lite annat smått och gott.

Men nu är vi alltså på väg. Vi vinkades av kl. 14 på
lördagen den 11 maj enligt plan, och fick en bra segling (trots en del kryss)
ner till Simrishamn, där vi kom in mitt i natten i mörker.

Söndag fortsatte vi till Ystad i fortsatt lite motiga
vindar.
Champagne och jordgubbar (tack jobbarkompisarna för det) i Ystad hamn.

Segling vidare på måndagen,
längs sydkusten. När vi kom till Smygehuk var vindarna växlande 2-12 m/s och
kom från olika håll hela tiden. Men vi lyckades ta oss genom Falsterbokanalen
till Malmö där vi la till i Dockans marina, mitt i stan på kvällen. Vi stannar i Malmö för att träffa min dotter Alexandra innan vi seglar vidare.

Öresundsbron passeras
Dockans marina i Malmö



Gotland

Sommaren 2018 Posted on Thu, July 12, 2018 21:57:33

Den 2/7 lämnade vi Klaipeda efter att ha väntat på att vind
och vågor skulle lägga sig något.

Det var ändå mycket sjö kvar och ganska mycket vind i början
och motvind. Det blev en snabb och skumpig färd, de första 10 timmarna snittade
vi 6,5 knop trots kryss i gropig sjö. Sedan minskade vinden något och vi fick
en fin nattsegling och även nästa dag blev det fin segling. Vi la till i Burgsvik på södra Gotland
efter 171 nm vilket tog 1 dygn och sex timmar. Bakom oss i den lilla hamnen
låg en segelbåt som brutit masten i den hårda vinden två dagar tidigare
(anledningen till att vi stannade några dagar extra i Klaipeda).

Nästa morgon fick vi lift till affären med hamnkapten, för
lite matinköp. Sedan kryssade vi vidare till Stora Karlsö.

Där la vi till på turbåtens plats. Det gick bra eftersom vi kom dit efter sista båten för dagen gått. Vi gick en långpromenad på ön och tittade på grottor, fåglar, fyren och Linné´s ask.
Fågelskådare
Tordmuleoch sillgrisslor i massor
Grottan “Stora Förvar”
Linnés Ask

Vidare seglats norrut mot Gotska Sandön där vi ankrade upp
tidigt på morgonen efter en fin nattsegling, i början långsam kryss men sedan härlig
slör i god vind på platt vatten.
Vi passerade Visby
0ch fick en fantastisk solnedgång

Vi ankrade på sydsidan av ön, så nära området
med ankringsförbud (i vårt sjökort) som möjligt för att få lite sjölä. Vi sov
några timmar innan vi tog jollen in för att utforska ön. Mycket sand, öde
stränder, tallskog, orchidéer, myror och sälar. Det blev en lång promenad, 19
km innan vi var tillbaka vid jollen igen.

Långa fina folktomma stränder
En del vägar var tunga att gå påBakom planket fick man skåda sälarOrchidéer
Tallskog
Nästa morgon seglade vi vidare mot fastlandet.



Polen

Sommaren 2018 Posted on Mon, July 02, 2018 09:57:32

Framme i Leba i Polen blev vi mottagna av en svensk
Hallberg-Rassy som visade sig känna Angelinas förra ägare och av det Tyska
TV-teamet som genast bjöd med oss på en utflykt nästa dag.

Utflykten bar av till en känd jättestor sanddyn nära Leba
dit vi åkte först med taxi sedan elbil sista biten. Sanddynen ligger på ett näs
mellan Östersjön och en polsk sjö. Det var kul att se och var en fin vandring
upp på de höga sanddynerna.

Innan vi kastade loss ”lånade” vi ut ett sjösjukeplåster
till den stackars tyska reportern som legat sjösjuk hela seglingen från
Bornholm till Polen.

Svaga vindar när vi startade seglingen men plötsligt ökade
vinden till 18 m/s och regnet vräkte ner. Vi hann precis få ner Storseglet för
att inte ha för mycket segel vid så mycket vind. Det blev en bra snabb segling
15-16 m/s på slör/läns ända in i hamnen i Hel, beläget längst ut på Helhalvön.
I hamnen var det nästan lika mycket vågor som utanför då det är öppet under
pirarna. Vi fick hjälp att lägga till av den danska båten Alpha med Lars, Jacob
och det tyska TV-teamet ombord, de kom i hamn precis före oss. Det blev en
angörings både på Angelina och på Alpha innan vi stupade i säng.

TV-teamet in action

Efter sovmorgon och frukost gick vi en långpromenad längs
stranden på östra Helhalvön.
Efter lunch seglade vi vidare till Gdansk.

På väg in i Gdansk.

Midsommarfirande i väntan på broöppning.

Direkt när vi angjort gick vi till Night Market, en
festplats med olika maträtter och öl (där vi fortsatte midsommarfirandet
tillsammans med våra danska vänner, TV-teamet och arrangörerna.

Marina Gdansk

Nästa dag, lördag, gick vi och tittade på Gamla Stan i
Gdansk, riktigt fint.

Kanske man ska ha en soppa till lunch…

Men se upp för parkeringsböter (de sätter ”fotboja” runt
däcket)

Kl 18 var det samling för Polsk välkomstkväll med mat och öl
(och Rally-briefing). Vi är 22 båtar som deltar i Regattan, en svensk, en
dansk, en polsk, en litauisk och resten tyska båtar. Dessutom en svensk
reporter från tidningen ”På Kryss”, ett par polska fotografer, arrangörer, det
tyska TV-teamet m.m.

På kvällen var det Fotbolls-VM match Sverige-Tyskland som vi
fick se på en storbilds-TV på hotellet. Vid halvlek var vi Svenskar och Danskar
glada då Sverige ledde med 1-0, länk till På kryss,
men tyvärr slutade matchen 2-1 till Tyskland.

Tidig söndagsmorgon, avsegling kl 03.55 eftersom bron öppnar
04.00 för oss. Regn och åska när vi lämnade Gdansk denna morgon. Sedan blev det
en fin segling mot Kaliningrad.



Bornholm

Sommaren 2018 Posted on Sun, July 01, 2018 11:25:18

Äntligen semester och segling igen. Denna sommar ska vi vara
med på något som heter South Coast Baltic Rally. Det är ett arrangemang som drivs gemensamt av hamnarna i norra Tyskland, Bornholm, Polen, Kalingrad, och Litauen, och sponsras med EU-pengar. Totalt 22 båtar ska vara med i år från och med Gdansk.

Det tjuvstartar i Svaneke på
Bornholm måndagen den 18 juni kl 19. Lördagen den 16 juni seglade vi från
Stärnö Vindhamn i lätta vindar, motvind. Det blev kryss hela vägen till
Christiansö, seglad sträcka 76 nm i stället för 50 om vi sluppit
kryssa. Ganska mycket vind när vi angjorde hamnen på Christiansö i mörker kl 02
på natten.

Vi stannade hela söndagen på Christiansö och fick en fin dag
där, promenerade runt ön och tittade på fåglar, sälar och grodor.

Vi förstår oss fortfarande inte på den danska
sopsorteringen????

På måndagen seglade vi till Svaneke där vi la till i
ytterhamnen. Kl 19 var det dags för Välkomstmiddagen med den danska
kommittén. En fantastisk middag på en uteservering i en gammal båt i
Svaneke hamn. Det var två tyska båtar, en dansk båt, och vi som är den enda
svenska båt i denna regatta. Dessutom var det tre tyska arrangörer, en dansk
fotograf och ett tyskt TV-team (tre personer).

Svaneke hamn:

Tisdagen bjöds vi på en Gourmet-tur på Bornholm. Vi åkte
med två snabba motorbåtar till tre hotell/restauranger på ön (Melsted,
Stammershalle och Vang), där vi fick mat och dryck. Det blåste ganska mycket så
det blev en studsig färd med ribbåten vi åkte, det var kul men något blött.
Maten var fantastisk, en förrätt med pilgrimsmussla på första stället och olika
smörrebröd på det andra och sist smårätter á la Bornholm.


Onsdag morgon lämnade vi Svaneke för att segla vidare mot
Polen. Lite vind och medvind när vi började segla så vi satte gennakern
(nyreparerad hos Hamel) och seglade med god fart.
Vinden ökade efter hand,
plötsligt hördes ett brak och gennakern låg i vattnet, den hade spruckit från
toppen och ända ner längs båda kanter så den bara hängde ihop i nederkanten. Det blåste då ca 9
m/s, vilket tydligen var för mycket för vår gamla solblekta trotjänare. Sedan
fick vi en bra segling vidare mot Leba i Polen där vi kom i hamn kl 22 efter 89
nm.



Sverige och hemma igen

Mot Europa igen Posted on Sun, September 10, 2017 21:34:38

Lördagen den 9 september kl 15.00 angjorde vi hemmahamnen
Hermans Heja i Sölvesborg. En bra bit utanför Valjeviken blev vi mötta av
två båtar från SSS (Sölvesborgs Segelsällskap),
det var Rune och Gunnar som kom ut för att möta oss och segla in tillsammans
med oss.

Eftersom vi bestämt att vara i hamn kl 15:00 seglade vi långsamt med bara en liten flik av genuan utrullad för att inte komma in för tidigt. Regnet vräkte ner men vi kände oss ändå välkomna hem när släkt och vänner från båtklubben stod och väntade på oss. Även lokaltidningen BLT mötte upp och kom för en intervju (länk till reportaget i måndagens tidning).

Gästflaggorna från alla länder vi besökt hissade och det stora flaggspelet.

Peter hälsar oss välkomna hem och lämnar över blommor från SSS.

I en vecka har vi varit i Sverige.
Första hamnen i Sverige blev Malmö där vi besökte en Volvo
Penta-verkstad och fick vår läckande kylvattenpump lagad. I Malmö passade vi
också på att hälsa på Evas dotter Alexandra och pojkvännen Safet, som precis flyttat till Malmö och skaffat
lägenhet där.

Vidare seglade vi till Höllviken där vi hälsade på Angelinas
förra ägare Tommy och Lena. Där blev vi bjudna på jättegod grillmiddag och en mycket
trevlig kväll.

Passage genom Falsterbokanalen

Vi ankrade utanför Abbekås där vi hade en egen grillkväll.

Kåseberga hamn

Ale Stenar vid Kåseberga

Vi gjorde även mellanlandningar i Simrishamn och Åhus för
att njuta lite mer av friheten innan vi seglade den sista biten hem. Nu har vi lite att
göra innan det är dags att återgå till vardagslivet och arbete.

Om ett par dagar kommer det ett blogginlägg med en summering av vårt äventyr.



Holland

Mot Europa igen Posted on Tue, August 22, 2017 23:21:36

Kanaler, slussar och broar är det som gäller i Holland. Det
blir en hel del motorgång, trots att man kan segla vissa sträckor om man inte
har motvind (vilket vi hade i början). Det blir också en hel del väntan på
slussning och på att broar ska öppnas. Vissa järnvägsbroar öppnas bara morgon
och kväll, andra broar öppnas så fort det kommer segelbåtar.

En del vill inte vänta på broöppningar…

Broöppning för oss och alla andra.

Vi gick kanaler från Vlissingen (på gränsen mot Belgien) upp till IJsselmeer norr om Amsterdam för
att sedan gå ut i Nordsjön (det finns kanaler att gå vidare österut men de är
något grunda för vår båt som har ett djupgående på 2,1m ).

Ibland ligger kanalerna högre än omgivningen.

Det är inte bara små båtar i kanalerna.
Vilken sida ska man gå om en rödgrön prick??????

Middelburg var en fin liten stad, med typiskt holländska hus
och många smala kanaler.

Willemstad hette nästa stad vi stannade i. Vi låg mitt i
centrum i den mysiga staden. Kanalen runt staden är formad som en stjärna, som
vi promenerade runt på vår kvällspromenad.

I sjön IJsselmonde, precis söder om Amsterdam, stannade vi
en natt och en dag för att vänta på nattkonvojen som vi skulle följa genom
Amsterdam. Den startade kl 23.40. Då gick 13 segelbåtar i konvoj genom
Amsterdam. Man gör detta på natten för att inte störa trafiken så mycket, när
många broar (bl a motorväg- och järnvägsbroar) behöver öppnas för att släppa igenom båtar. Det är en spännande
upplevelse.

Efter sista järnvägsbron la vi till vid en kaj mitt i sta’n
(egentligen fick man bara ligga där för att vänta på broöppning, men de flesta
stannade där för att sova några timmar så det gjorde vi också). Nästa morgon
gick vi vidare till hamnen Sixhaven, som visade sig vara en väldigt trång hamn
där de knödde in många fler båtar än vad som fanns platser till (vi låg först
på tvären utanför tre båtar som inte kunde komma ut förrän vi flyttade oss,
sedan fick vi en ”riktig plats”).

Vid kaj i Amsterdam.

Amsterdam….

I Amsterdam passade vi på att åka runt med vår jolle
(försedd med svensk flagg) på kanalerna mitt inne i staden. Det var ett kul
sätt att se Amsterdam, husbåtar som ligger längs kanalerna, turbåtar
och småbåtar som åker runt och folk och cyklar på broar,
gator och kaféer.

Bland husbåtar…Smala fina kanaler
På kvällen tänds broarna…

I IJsselmeer stannade vi i Lelystad där vi bl a tittade på Batavia,
en replica av ett skepp från 1600-talet. Vi låg kvar en extra natt i Lelystad
pga mycket vind och åska innan vi seglade vidare upp till Makkum i norra Ijsselmeer där vi
skulle genom sista slussen för att komma ut i Nordsjön.

Batavia

Vi passerade 57 broar och 10 slussar på vår segling genom Holland (de broar vi åkte jolle under är inte medräknade).



Sofia skriver

Mot Europa igen Posted on Sat, August 19, 2017 11:58:36

Tack så jättemycket för att jag fick segla med er en vecka!

Seglingen var fantastisk förutom den dag jag blev sjösjuk.
Naturen på kanalöarna var helt otrolig!

Allt på resan var verkligen toppen om man bortser från regnvädret på Sark.

Ett extra plus var att jag fick äta crumpets i mängder.



Kanalöarna

Mot Europa igen Posted on Thu, August 03, 2017 00:51:23

Nu har vi kommit till platser där det finns en dimension
till i seglingen och hamnlivet. Tidvatten och strömmar är väldigt spännande och
ovant för oss nordbor. På Guernsey var tidvattenskillnaden som mest 9,1 meter,
det är mycket. I hamnen har man en sill (kant) som gör att vattnet stannar kvar
inne i hamnen, denna sill är 4,2 meter över nollnivån och då var det 2 meter på
djupaste platsen i marinan. Där låg vi, som har ett djupgående på 2,1 meter
(alltså stod vi på botten när det var lågvatten). När det var högvatten var det
nästan 8 meter djupt.

Sill som håller vattnet kvar i marinan.

På Guernsey fick vi besök av Evas dotter Sofia. Först tittade vi på Little Chapel, klätt i mosaik (bitar av trasigt porslin) både ut- och invändigt.

Nästa dag åkte vi buss runt och tittade på Guernsey och vandrade några
sträckor.

Fina vyer.Glad Sofia.

Vägen ut till ön Lihou Island, dit man bara kan gå när det är lågvatten.Klättring, Sofia på väg till toppen av klippan.

Lördagen tog vi en färja ut till ön Sark. På ön finns det inga bilar, man kan åka häst-och-vagn eller traktor.
…eller så kan man hyra cyklar
… men man får inte cykla nerför.

Vi valde att gå. Som tur var tog vi
den tidiga färjan klockan åtta så vi fick ett par timmar med hyfsat väder när
vi promenerade runt ön. Vi gick bl a ut till Little Sark där det går en
spektakulär väg.

När vi kommit dit började det regna och sedan regnade det mer
och mer.

Det fanns elstängsel, Mats laddar mobilen…

På söndagen lämnade vi Guernsey. Klockan 11 var det
tillräckligt djupt vatten, så vi kom ut ur marinan och bort till bränslebryggan
där vi tankade billig diesel, 6,50 sek/l. Sedan seglade vi med strömmen mot
Alderney. Som mest kom vi upp i 10 knop, tidvattenströmmar är bra, bara man
lyckas följa med dom och inte mot.

På Alderney la vi till vid en boj (det finns
ingen riktig marina där). Vi fick en härlig solig dag då vi promenerade runt ön
och tittade på fåglar, fort, grisar, stränder mm.

Ett av alla fort.

Några av de 12000 Havssulorna som häckar på fågelöarna vid Alderney.Sofia och Eva i solskenet.

Bakskärmen på en bil… på den här ön har folk humor.Ett fort vid en fin strand.En annan fin strand
Hopp!Roliga hus i byn.



Mellersta Azorerna

Mot Europa igen Posted on Sun, July 02, 2017 01:20:51

Faial

På ön Faials östra sida ligger staden Horta. Det är den
plats alla som seglar till Azorerna kommer till. På piren i Horta ska man göra
en målning som visar vilka båtar som varit där. Angelina har ju varit där förut
med förra ägaren Tommy, vi letade efter deras målning från 1993 och 1999, men
den var tyvärr övermålad, vilket de blir efter ett tag när färgerna börjar
synas dåligt.

Hela piren är full av målningar.

Så här blev vår bild

”Peters café sport” är seglarnas mötesplats

Horta är Hortensiornas ö.

Pico

Vi tog färja över till Pico eftersom det inte finns någon
bra hamn eller ankring där. Där hyrde vi en bil och körde runt och tittade på
massor av fina platser.

Vulkanen Pico

Vi hittade en egen lavatunnel

Lavaformationer

Vinodlingar

Lavatunnel ”Gruta das Torres”

Sao Jorge

Vi seglade i fina vindar till Vila das Velas på ön Sao Jorge
där vi ankrade utanför marinan nedanför en hög klippa där massor av Gulnäbbad
Lira skränade i skymningen.

Vi hyrde bil tillsammans med Frederic och Melanie på den
franska båten Arwen, som vi lärt känna under resan.

På toppen av ön.

Melanie och Frederic

Bad i en ”natural pool” fantastiskt fint men bara 19 grader
i vattnet.

Utsikt

Hike

Det var fest i byn där det bjöds på ost, bröd och vin (allt lokalt
från Sao Jorge). Alla seglare var där. Vi umgicks med en tysk, en engelsk, en holländsk,
en amerikansk och flera franska båtar. Mycket trevlig kväll.

Terceira

På seglingen till Terceira passerar man mellan Sao Jorge och
Pico. Det är där det är som mest valar vid Azorerna. Vi hade en perfekt segling
med gennaker mellan öarna och såg valar vid fyra tillfällen, totalt tio stycken
(stora valar som sprutade höga valsprut).


Dessutom hade vi många delfiner som
lekte hos oss en stund.

Och som om det inte skulle vara nog fick vi napp, en
fin liten tonfisk som blev en lagom middag åt oss när vi ankrat upp.

Vi ankrade utanför marinan i Angra do Heroismo. Det var
ganska många båtar som ankrade och många i marinan eftersom det var festival i
sta´n. Staden är med på Unescos Världsarvslista med massor av fina hus,
restaurerat i gammal stil efter en jordbävning.


Ankring utanför hamnen och badstranden.

Vi gick en vandringsled på Monte Brasil där vi bl a fick se hjortar.

…och massor av liljor.

På Terceira är Bullfighting en stor grej (även kallat Bull
on a rope). Tjuren släpps ut på en avspärrad gata där folk sitter uppe på
balkonger och murar. De modigaste är ute på gatan och retas med tjuren som
springer runt och blir argare och argare. Ibland hoppar tjuren upp på murar och
välter ner folk eller jagar runt dom på en åker. Tjuren sitter fast i ett rep
som ett gäng starka män håller i så att de inte kan komma hur långt som helst.
Detta var vi ju bara tvungna att beskåda.

Även på denna ö hyrde vi bil tillsammans med Arwens
besättning.

Bad i ”natural pool.

Furnas Do Enoxfre, där det ryker och ångar mystiskt i ett
vulkaniskt lavafält.

Gruta do Aldar do Carvao – En fantastisk djup vulkan som man
kunde gå ner i, 90 m ner där var en sjö.

Nedgången i vulkanen inifrån.

Melanie nere i en lavatunnel.

Vyer



Summering av överseglingen

Mot Europa igen Posted on Thu, June 08, 2017 21:09:18

Vi seglade gennaker mer än ett dygn i sträck innan vi tog ner den när vinden ökade. Sista dygnet fick vi mycket regn och ganska mycket vind 10-15 m/s. Vi seglade fort, 6-7 knop och surfade 8-9 knop på vågorna. Regnet vräkte ner akterifrån så det blev riktigt blött och kallt.

På kvällen den 6 juni kom vi fram till Lajes marina på ön Flores. Det var mörkt och regnigt men trots en väldigt liten hamn gick det bra eftersom våra vänner på svenska båten Bengt tog emot oss. Vår österrikiska vänbåt Anima IV flyttade sig och la till utanpå oss så vi fick plats vid kaj (han har en mindre båt så vi kunde inte ligga utanpå hans båt).

Lite fakta från överseglingen:

2457 nm blev den seglade sträckan (alltså gick vi en omväg på 270 nm)
19 dygn och 11 timmar tog överseglingen
5,3 knop blev snittfarten
55 timmar gick vi för motor (vid för lite vind)
3 segelbåtar såg vi på hela tiden
3 gånger såg vi valar
7 dagar fick vi besök av delfiner
2 flygfiskar störtade på däck
10 grader sjönk vattentemperaturen 28-18°C
Det blev en lugn och fin översegling

Här kommer bilder…

Härlig segling
Häftig himmel
Glöd i horisonten
Nedladdad väderfil. Vi är vid det gröna märket och ska till det röda. Vi försöker balansera mellan högtryck med lite vind (söder om oss)och lågtryck med mycket vind (norr om oss).
Nappar, näe tång på kroken
Portugisisk örlogsmanKladdkaka med bananDelfiner bredvid båtenKreativ champagneglashållare (halvvägs)Härlig gennakerseglingStilla hav, inte en krusning, mitt på atlanten Tapas-lunch PizzamiddagDimmaDelfiner igenSista dygnet var det kallt smileyFramme i Lajes, den lilla marinan på Flores.



Anguilla

Karibien 2017 Posted on Mon, May 08, 2017 02:31:15

När vi lämnade Virgin Islands visste vi att vi skulle få
motvind hela vägen österut till Anguilla, men det är bara att gilla läget om
man ska tillbaka åt öster, eftersom det nästan alltid blåser ostliga vindar här
så här års. Vi hade 75 NM att segla om det inte var motvind. Seglingen blev
tuff med mycket sjö och vinden rakt emot, så Eva blev sjösjuk för första gången
sedan Nordsjön och sov det mesta av seglingen. Sträckan vi kryssade blev 132
NM, det tog 26 timmar.

Framme vid Anguilla ankrade vi i Road Bay.

Precis innanför stranden ligger det en saltpond. Där var det
ett rikt fågelliv med bl a Styltlöpare, änder (som jag inte vet namnet på) och
vita hägrar.

och en spännande spindel.

Vi tog en båttur ut till Sandy Island som är en liten ö med
stränder, några palmer och en restaurang. Dagen tillbringades med att
snorkla och ha semester.

En dag tog vi en taxi till Little Bay, där man skulle kunna
klättra ner till den lilla stranden. Det gick inte eftersom någon hade tagit bort
repet man skulle använda för att klättra ner. Vi hittade en stig ner till en
klippa bredvid och simmade in till stranden. Det var en magisk plats med
häftiga färgglada klippor med grottor och superklart, turkost vatten. Under
vatten var det ännu bättre då snorklingen var fantastisk.

Tillbaka till Road Bay promenerade vi, man får passa på att motionera benen när man är iland.



St Barths och St Maarten

Karibien 2017 Posted on Tue, April 04, 2017 02:23:12

St Barths eller Saint Barthelemy som den egentligen heter är
den enda av de karibiska öarna som har varit en svensk koloni, men som nu är
fransk. Synd att vi inte behöll den, då hade vi kunnat flyga inrikes till
Karibien.

Huvudstaden heter Gustavia och forten heter Fort Gustav,
Fort Karl mm. Alla gator har både franska och svenska namn.
Till och med Systembolaget finns.

Det är en trevlig stad med alla kända märkesaffärer;
Gucci, Lacoste, Desigual, Quicksilver, Prada osv, så vi gick och tittade lite i
affärer. Skulle man handla så kostade en t-shirt ca 70 euro.
Ett ovanligt sätt att ta ut pengar????

Frukost på sängen. Mats fyller år.

Vi firade Mats födelsedag med en middag på Le Gustav.

Vi var också i två andra ankarvikar på St Barths, Anse de
Columbier och Ile Fourchue, där det var jättefint, turkost vatten, massor av
sköldpaddor och fin snorkling.

När vi skulle lämna St Barths så startade inte motorn, det
visade sig vara en ”död” cell i startbatteriet. Vi kunde starta via startkablar
från förbrukningsbatterierna. Vi gjorde så och seglade vidare till St Maarten
där vi mellanlandade mest för att fylla vår gasoltub och köpa nytt
startbatteri.
Vi passade också på att fylla på förråden med mat och vin inför seglingen till Virgin Islands där det ska vara dyrt.
Paddling i Simpson Bay Lagoon.

På den kända stranden Maho Beach ligger flygplatsen med start- och landningsbanan så att planen nästan landar på stranden.

Och när Jetplanen startar motorerna blästras alla som
befinner sig på stranden och hattar, kepsar, badlakan mm flyger ut i vattnet.

Varningsskyltar som ingen bryr sig om. Vi är ju i Holland…



Antigua och Monserrat

Karibien 2017 Posted on Mon, March 20, 2017 00:29:42

Vi hade en fin segling till Antigua, med ganska mycket vind
(10-14 m/s) och höga vågor, men det tycker Angelina om. Vi gick in i English
Harbour som är en väldigt skyddad, djup vik där vi ankrade inne bland
mangroven. Vi paddlade runt hela viken och såg oss omkring.

Varje söndagskväll är det fest på Shirley Height (en stor
utsikts- och festplats), då tar nästan hela ön, både locals och turister, sig
dit för barbeque och musik. Vi promenerade en Hike upp dit och tillbringade
kvällen tillsammans med Fragancias besättning och alla andra. Det var en
jättetrevlig kväll med god mat och bra musik. Först spelade ett Steelband,
sedan var det en grupp som körde alla kända reggaelåtar och hela publiken sjöng
med i refrängerna.

Vi tog oss vidare till Jolly Harbour på Antiguas västsida,
där vi hade bestämt att träffa Anders och Katharina
på Carpe Mare för att umgås ett par dagar medan det skulle blåsa för mycket för
att segla. Det blåste mycket och rullade in vågor på den långgrunda stranden där
vi ankrade. Vi surfade inåt med varje våg och drev utåt igen med vinden, efter 20 timmar släppte ankaret och vi drev bakåt en bit. Vi ankrade om men 10 timmar senare släppte ankaret igen. Efter ytterligare ett par försök gav vi upp och la till inne i marinan.

Solnedgång i Jolly Harbour
Jolly Beach
Utflykt tillsammans med Anders och Katharina till Devil´s Bridge.

Eftersom det fortsatte att blåsa ganska hårt bestämde vi oss
för att ta upp båten på land för att bottenmåla den. Vi har fått skrapa rent
(så gott vi kunnat) ganska ofta den sista tiden eftersom det växer på väldigt
fort i dessa varma frodiga vatten. Vi låg på land fyra dygn sedan var det skönt
att komma i sjön igen.
Skrapning och högtryckstvättning slapp vi göra självaBottenmålning pågår
Bottenmålad och fin smiley

Great Bird Island ligger på Antiguas nordsida innanför rev. Där var det massor av sköldpaddor runt båten, ganska bra snorkling och en fin
liten ö att strosa runt på.

Vi avslutade Antigua med en ankring i Deep Bay där vi
snorklade på ett 100 år gammalt vrak, en tre-mastare. Det växer koraller på
vraket och simmar omkring mycket fisk, tyvärr var vattnet inte så klart så man
såg det inte så bra.

Deep Bay

Nymålad, jämn, blank botten gör ganska mycket på farten, vi
seglar på bra nu igen.

Monserrat är en ö som har en vulkan som hade utbrott senast
2010 och fortfarande ryker. Man kan se hur lavan runnit ner och bland annat
dränkt en stad. Numera bor det bara folk på norra halvan av ön. Vi seglade runt
nästan hela ön för att få se detta sedan ankrade vi vid en strand på nordvästra
ön.
Rykande vulkan och gamla lavaströmmar.Stad dränkt i lava

Vi brydde oss inte om att klarera in på ön och gå iland på Monserrat utan seglade vidare
tidigt nästa morgon mot St. Kitts och Nevis förbi Redonda.

Vi passerar Redonda.



Dominica

Karibien 2017 Posted on Sun, February 26, 2017 00:16:53

Dominica är en ö med sju potentiellt aktiva vulkaner, det är
som Island men varmt och skönt med massor av regnskog, blommande träd och alla
sorters frukter (när vi vandrade omkring hittade vi avokado och mango som
trillat ner på vägen, vi tog hand om dessa). På Dominica är det inte vid kusterna de intressanta platserna finns utan man måste ta sig in i landet för att uppleva allt landet har att bjuda på. Eftersom det inte är långa fina sandstränder på ön så är den inte så utsatt för turismen som de andra Karibiska öarna, men för oss var den en av de finaste länderna hittills.

Den första utflykten gick till Trafalgar falls, två
vattenfall intill varandra där den ena hade lite varmt vatten och den andra var
kall. Vi badade i en ”pool” nedanför fallen.

Vi promenerade en bit och kom till Sulfur Springs, där det
bubblar kokande vatten från flera källor intill en å.

Nästa utflykt var en guidad tur, vi blev hämtade vid båten
klockan sju på morgonen. En taxi tog oss till Titou Gorge, där vandringen
började. Vi gick genom fantastisk regnskog med lianer och höga ormbunkar.

Vi provade lianerna…


Sedan gick vi via branta klättringar över bergskammar över till Valley of Desolation, där det bubblade och rök av vattenånga med svavellukt runt omkring. Guiden kokade ägg till oss i en plastpåse i den kokande bäcken.

och jag fick en lermask för att få fin hy, så nu ser jag minst 20 år yngre ut smiley

Det var många olika färger på vattnet i bäckarna, detta pga
olika mineraler i olika vattenströmmar (för två vattenkemister är detta förstås extra intressant).

När vi vandrat en bit till kom vi till The Boiling Lake, det
är världens näst största (ca 60 m i diameter) kokande sjö. Vatten tränger ner
till den varma lavan i den vulkaniska underjorden och värms upp där så att det
kommer upp som kokande vatten mitt i sjön.

Vi badade i en ”pool” i floden där vattnet var lagom varmt
(ca 37-38°C), härligt.

Brant klättring på tillbakavägen.

Tillbaka i Titou Gorge badade vi i kallt vatten i en 17 m
djup spricka i berget, detta sprack isär när lavan svalnade. Man kunde simma in
till ett vattenfall inne i sprickan och flyta med strömmen tillbaka ut. De
spelade in en scen i Pirates of the Carribean där inne.

Hela vandringen till Boiling lake och tillbaka tog oss sex
timmar, och var en ganska krävande vandring med mycket klättring upp och ner.
Dagen efter var vi helt slut i våra ben.

Champagne Reef var platsen för nästa utflykt. Det är en strand med rev där det bubblar fina små
bubblor upp ur revet, från vulkanisk aktivitet. Man kan snorkla där och det
gjorde vi såklart. Det var riktigt häftigt, som att snorkla i ett bubblande
akvarium. Nu ska vi se om det funkar med en liten filmsnutt…..

Klicka här för att se filmen.

Revet utanför, där det inte bubblade var också fantastiskt
fint, med massor av fina koraller och fiskar i väldigt klart vatten.

När vi tittat klart på den södra delen av Dominica seglade
vi vidare norrut till Portsmouth. På bilden syns ankringsviken i Portsmouth från en utsiktsplats.
Där ankrade vi två nätter. Andra dagen tog vi
en båttur på Indian River. Inga motorer är tillåtna på floden så guiden, Martin (Providence), rodde oss och de andra in i floden. Regnskog runt om och massor
av rötter, lianer, fåglar och växter.

Huset som Calypso i Pirates of the Carribean bodde i.
Häger (Green Backed Heron, Mangrovehäger)
Häger (Night Heron, Gulkronad natthäger)
Giant Banded Kingfisher, Bälteskungsfiskare.
och så min favoritfågel, Kollibrin, som jag äntligen lyckades få en perfekt bild på, de är snabba de små.

Vi fick tyvärr inte se någon av Dominicas papegojor (Kejsaramazon), men
Martin gjorde en papegoja till mig av kokosblad. Så här fin blev den.



Canouan, Mustique och Bequia

Karibien 2017 Posted on Sun, February 05, 2017 14:16:10

Vi fick en fin segling norrut från Tobago Cays till Canouan.
Vi ankrade i Charlestown Bay där det låg ett lyxigt hotell ”Tamarind hotel”.
Där kunde man lägga jollen och slänga sopor och där köpte vi vår hittills
dyraste öl.
Vi gick runt på öns östsida som är helt omgiven av rev, det var en
fantastisk vy.

Överallt gick det omkring sådana här landsköldpaddor.

Fin strand

Vi var på Canouan i två dagar sedan seglade vi vidare med en
bra kryss till Mustique. Mustique är en privat ö där massor av kändisar har
”sommarhus”. Mick Jagger har hus där och var där samtidigt med oss, tyvärr
stötte vi inte ihop med honom. Stora delar av ön är avstängd när kändisarna är
där, så vi turister fick hålla till godo med en liten hörna av västra ön. Det
var en mycket fin del av ön, härliga stränder och nästan inget folk.
Någons lilla sommarhus

Fina rev att snorkla på och kristallklart vatten.
Ett rev av
Conchsnäckskal.

Massor av havssköldpaddor simmade omkring i bukten.

Det var Bluesfestival på Mustique, så vi passade på att gå
på den kända baren
”Basil´s Bar” där vi åt currybuffé och lyssnade på blues.
Det var massor av kända Bluesmusiker som uppträdde.

Basil´s Bar

Bequia var nästa ö vi besökte. Vi började med att ankra i
Friendship Bay på södersidan av Bequia, det såg ut att vara en helt skyddad
vik. I början låg vi fint men efterhand rullade mer och mer vågor in i viken så
det blev en riktigt rullig natt.

Vi hade tänkt stanna vid en liten ö som heter Petit Nevis
där det ska vara jättefin snorkling, men det blåste för mycket och var starka
strömmar så vi passerade det och gick in i Admiralty Bay på Bequias västsida,
vi passerade Moonhole, en riktigt häftig byggnation i berget, där det tydligen bor folk.

Vi gick en hike upp till ”Peggys Rock” där man hade en
fantastisk utsikt över Admiralty Bay.

Bequia uttalas Beckway, har vi fått lära oss, och på vägen
ner från från Peggys Rock tog vi en genväg ner på norrsidan där man gick i en
bäck ganska brant nerför (the Bäckway).

Det var flera svenska båtar på Bequia som vi umgicks en
del med; Shiraz, Bushpoint, Cavatina, Jennifer och Fragancia.

Det blev även en utflykt till Sugar Reef och sedan ”Old Hegg
Turtle Sanctuary” där en man föder upp utrotningshotade havssköldpaddor,
Hawksbill Turtles, för att hjälpa dessa. Han samlar nykläckta sköldpaddsungar på
stranden och föder upp dom i bassänger tills de är sju år gamla och kan klara sig
själva, då släpper han ut dom i det fria. De minsta han hade nu var sex månader
gamla och ca 7 cm i diameter. De blir könsmogna vid 25 års ålder och lever
tills de blir ca 200 år gamla.

Stranden vid Sugar Reef

Hawksbill Turtleoch några sköldpaddsbebisar (6 månader gamla)….



Grenada och lite Grenadiner

Karibien 2017 Posted on Thu, January 12, 2017 03:45:44

Vi kom till Grenada strax innan nyår. Yngsta dottern
Alexandra och pojkvän Safet flög hem och byttes ut mot äldsta dottern Sofia och
pojkvän Philip.

Att åka buss på Grenada var en spännande upplevelse varje
gång. Det är minibussar med en chaufför och en inkastare. De vill ha fulla
bussar så de tutar på folk och stannar för att få med fler. Man kan inte
promenera utan att varje buss som passerar tutar och ropar om man ska med. De
kör jättefort och stannar lika plötsligt så fort någon kanske vill åka med.

Nyår firades i Prickly Bay med massor av fyrverkerier. På
tolvslaget skålade vi i champagne tillsammans med Tommy och Helene (på Bonnie),
Thomas (på Shiraz) och Julie från Kanada på Julies båt.

Nyårsdag gick vi till Hog Island, en lång promenad genom
villakvarter och sumpmarker, där det var beach barbeque med live-musik. Det var
en fin liten strandidyll med glada trevliga människor. Bandet som spelade, på
en skraltig scen, var seglare som spelade för lite mat och öl.

Efter nyår seglade vi upp till Carriacou. En ganska tuff
segling i motvind och motsjö. Vi ankrade i regn och mörker i Tyrrel bay.
Carriacou var en fin liten ö med en fin strand där Sofia hittade ett
sköldpaddsskal och där baren ”Off the Hook” lockade med öl efter en varm
promenad.
Tyrrel Bay

“Off the Hook”

Vi fortsatte norrut till Grenadinerna. Först till Union
Island där vi återsåg Carpe Mare och Aela.
Kajakträning på Carpe Mare

Happy Island
Sundowner på Happy Island (tillsammans med Carpe Mares
besättning)

Sedan vidare till Tobago Cays där vi snorklade två dagar bland färgglada fiskar och havssköldpaddor.

Tobago Cays

Vi seglade tillbaka till Grenada (via Union Island för att
klarera ut från Grenadinerna) eftersom Sofia och Philip skulle flyga hem från
Grenada. Ankring utanför St. Georges (bredvid Ran) en natt innan vi la till i
marinan ”Grenada Yacht Club”.

Solnedgång i St. George

Utflykt med lokalbuss till Concord Waterfalls, ett ganska
stort fall där vi badade i ”poolen” under fallet. Vi såg massor av kollibrier
på promenaden tillbaka från fallet.

Nästa dag lokalbuss till Choklad/kakaofabriken vid Belmont
Estate där vi fick lära oss allt om kakaotillverkning. Vi fick också provsmaka
kakaobönor och olika sorters choklad.


Sofia Och Eva går på kakaobönor (för att torka/dela/vända dom.

Vidare med lokalbuss till Grand Etang Lake (en kratersjö)
och Grand Etang Forest Reserve där det skulle finnas Mona monkeys. Det blev en
fin men geggig vandring i regnskogen, tyvärr fick vi inte se några apor.

Alla som varit med och seglat med oss får/måste skriva ett
inlägg på bloggen. Här kommer inläggen från de som seglat med oss de senaste
veckorna:

Alexandra skriver:
Av alla upplevelser som vi har fått vara med om vill jag
nämna två. Den första var när vi trots de stora vågorna bestämde oss för att ro
in med jollen till stranden. När vi nästan nått strandkanten kommer en helt
enorm våg och välter hela båten, det var bara att ta på cyklopet och börja leta
efter grejer som vi tappat i vattnet…
Den andra var seglingen över från Tobago till Grenada. Trots
en gungig segling var det en helt fantastisk upplevelse. Delfiner som hoppade
bredvid och tävlade med båten, flygfiskar vart man än kollade, mareld som
glittrade i vattnet och trevligt sällskap J
Detta var en helt fantastisk resa med så många härliga
upplevelser.
Tack för denna gången, jag hoppas vi ses snart igen.

Safet skriver:
Var ska man börja när man upplevt så häftiga äventyr? Att
välja ett vore fel, under resans gång samlade man på sig minnen som med all
säkerhet kommer följa en livet ut och detta vill jag tacka Eva & Mats
oerhört mycket för. Om jag dock måste
välja, så ligger seglingen från Tobago till Grenada varmast om hjärtat. Ett äventyr
som med ord är svårt att beskriva, det måste snarare upplevas. Att se båten
omringas av mareld var som taget ur en film. Delfinerna som gjorde oss sällskap
en kort stund var hur häftiga som helst och att se flygfisk på nära håll (Eva
kastade nästan en på mig när hon försökte kasta tillbaka den ut i det fria
havet) var fascinerande. Slutligen grädde på moset en natthimmel utan dess
like, så många stjärnor har jag tidigare inte skådat, det var som att alla
stjärnor samlats på en och samma plats. Utöver detta äventyr finns det hundra
andra men ska hålla det kort och än en gång tacka Eva och Mats för denna resan,
deras gästvänlighet och framförallt sällskap! Jag hoppas vi ses snart.

Tillsvidare simma lugnt J.

Hedvig skriver:
Vi fick följa med Angelina på överfarten mellan Tobago och
Grenada. Seglingen tog knappt 12 timmar och det var fina 12 timmar. Vi såg både
mareld, delfiner, flygfisk och en helt magisk stjärnhimmel. Det kändes som man
såg hela rymden.
Tack Eva och Mats för en väldigt fin segling med er.

Maja skriver:

Det var jättekul att följa med båten över till Grenada. Vi
fick se flygfiskar som flydde från båten, en och annan hoppade även upp på däck
men vi släppte ut dom igen. På kvällen fick vi besök av några delfiner som
hoppade i marelden. Det var rätt gungigt och både Hedvig och jag blev lite
sjösjuka men det kändes bra nästa dag. I hamnen såg vi en liten havssköldpadda
som brukade komma på besök där.
Tack för att jag fick följa med!

Sofia skriver:
Första gången någonsin i Karibien!
Vi har ätit grillad mat på Hog Island, och sett ett steel-band spela på en
knappt ihophängande brygga. Vi har snorklat i korallrev och simmat med
havssköldpaddor och ätit Maimai, som till och med Philip tyckte om. Dessutom
provade vi hummer för första gången (det var jättegott) och badade vid ett
vattenfall.
Seglingen gick bra förutom lite sjösjuka en av dagarna. Höjdpunkten på resan
var alla olika sorters djur vi har fått se bl.a. kollibrier och flygfisk(!),
och att få träffa mamma förstås.
Nu åker vi hem, åtminstone lite mer solbrända än för två veckor sedan när vi
kom hit! smiley

Philip skriver:
Jag vill först och främst tacka för två väldigt trevliga och
spännande veckor i Karibien. Något som sticker ut från hemma, är ju de vilda
bussturerna. De kör som att de har stulit bilarna och de raggar passagerare
istället för att skippa de som inte är på buss-stoppen. Vi prövade många olika
saker bl.a. en mycket god fisk vid namn Maimai.
Vi har tittat på vattenfall och en chokladfabrik. Det har varit så många
intressanta och spännande upplevelser, så det är svårt att bara nämna några.



Ankomst till Karibien

Mot Karibien 2016 Posted on Wed, December 21, 2016 02:58:36

Efter 17 dygns segling kom vi tidigt på morgonen fram till
Charlotteville på Tobago där vi ankrade i Pirate Bay. En idyllisk sandstrand
med regnskog runt om.

Pelikaner flög omkring och papegojor passerade över båten.

På stranden fick vi varsin Rum Punch av vår nyfunna kompis
”Sonson” som har en bar/shop på stranden.
Sedan gick vi till tull och
immigration för inklarering. Middagen intogs på strandrestaurangen ”Suck Hole”.

Och nu till Atlantöverfarten, vi har ju redan skrivit en del
under överfarten så här kommer lite fakta och kompletterande bilder:

Seglad sträcka från Kap Verde till Tobago blev 2158 NM.

Det tog knappt 17 dygn.

Vi rensade däck från flygfisk varje morgon, de sista
mornarna även flygbläckfisk?
Fisket gick bra, de dagar vi fiskade fick vi napp. Fyra fina
matfiskar; en Tonfisk och tre Guldmakrillar. Två STORA Svärdfiskar som vi inte
fick upp (kanske tur det, de var lite väl stora för köket).

Vädret och vindarna var bra, lagom vind, möjligen något lite
ibland. Men hellre för lite vind än för mycket. Några Squalls (kortvariga
regnskurar med mycket vind).

Många fina soluppgångar och solnedgångar.

På dagarna djupblått hav runt om oss och på nätterna fina
stjärnhimlar, mareld och månsken.

Det är inte mycket trafik på det stora havet. Under hela
överfarten såg vi fem andra segelbåtar och sju fartyg.

Nu har Magnus lämnat båten för att träffa sin familj som
kommit till Tobago för att fira jul här. Vi kommer också att stanna på Tobago
över julen.

Segellagning
Fripassagerare

Magnus skriver:

När vi tidigt på morgonen seglade in i Charlotteville på
Tobago efter 17 dagar på atlanten var det som att stiga in i en annan värld.
Fregattfåglar och pelikaner cirklade runt i bukten och papegojor skränade i de
regnskogsbeklädda bergssluttningarna. Även överfarten hade ju bjudit på många
upplevelser men detta var något annorlunda.

Överfarten ja – det är ju läns eller slör som gäller så alla
som seglar vet att det blir skumpigt. Av alla upplevelser jag varit med om vill
jag nämna några. Som första dagen när det nappade samtidigt som vi fick ”besök
i fören” och Eva utbrast ”Magnus – gå du fram och lek med delfinerna så drar
jag upp fisken”. Kaxigt va!
Förutom ett antal delfinbesök fick jag se valsprut,
tropikfåglar, fantastiska stjärnhimlar och soluppgångar. En gång fick jag
faktiskt en flygfisk i huvudet mitt under nattpasset. Den dog. Vid fyra
tillfällen kunde vi äta nyfångad Dorado (Guldmakrill) och vi fick till och med
ett par stora svärdfiskar på kroken, även om dessa inte lät sig fångas utan
antingen bet av draget eller slet sig. Tack Eva och Mats för att jag fick
uppleva detta segeläventyr med er!



Santa Luzia och Sao Nicolau

Mot Karibien 2016 Posted on Mon, November 21, 2016 00:24:37

Kap Verde har många fina stränder, en del är svarta och en
del är vita, det har inte med hudfärg att göra utan det är sandens färg. På den obebodda ön Santa Luzia ankrade vi en natt vid en lång ödslig vit
strand. Ön är ”protected area” så man får bara göra ett kort stopp där, vi
antog att ett kort stopp var en natt.

Nästa dag seglade vi vidare förbi de två små öarna Branco
och Raso, då fick vi plötsligt napp två gånger men fisken släppte. Men
tredje gången gillt drog vi upp en fin tonfisk (Bonito). Mats filéade den
direkt och på kvällen när vi ankrat upp vid den svarta stranden vid Tarrafal på
Sao Nicolau blev det en fantastiskt god middag av den tillsammans med
brödfrukt.
Svart strand.

Brödfrukten blev mycket god ugnsbakad eller marinerad och
stekt. Vi provade även att koka den men den blev väldigt mjuk och torr, kanske vi
kokade den för länge?

När man tog jollen in till stranden i Tarrafal kom det ett
tiotal pojkar utspringande i vattnet och alla ropade att just han skulle ta
hand om vår jolle, bära upp den på stranden och vakta den medan vi var i land,
mot en liten peng förstås…

Sao Nicolau är också en fin ö med höga berg och raviner.

En silkeshäger på jakt efter en fisk.
Solnedgång i ankarviken.

På fruktmarknaden köpte vi en papaya, som var JÄTTESTOR och
JÄTTEGOD. Köper man papaya i Sverige så är de små och smakar inget men denna
var verkligen något annat. Bröd var svårare att få tag på, i alla fall om man
vill ha dagsfärskt, antar att alla bakar själva.

Papaya

När vi rodde hem med jollen såg vi en stor havssköldpadda
som inte ville vara med på bild.

Den här lilla fisken flöt förbi båten som ett litet löv, nån som vet vad det är?

Innan vi lämnade ön Sao Nicolau ankrade vi vid en jättefin
strand lite längre söderut. Det var sanddynor och sexkantiga basaltpelare, på
vulkaniskt vis.



La Gomera och segling mot Kap Verde

Mot Karibien 2016 Posted on Sun, November 06, 2016 01:38:19

La Gomera är en fin liten kanarieö. En av de tre västraste
där det inte är så mycket turister. Först ankrade vi vid en strand med ett rev där vi snorklade
och tittade på massor av färgglada fiskar. Vidare seglade vi till hamnen San Sebastian, en mysig liten
by med fint målade hus i olika färger.

Padrones är en grönsak som påminner om små paprikor, man
fräser dom i olja och saltar på, det smattrar och smäller när de tillagas. Vi
hade köpt dessa flera gånger, de är goda till det mesta och håller bra. Nu
berättade Kerstin att det ska finnas någon stark padrone picante som blandas i
tillsammans med de milda som en överraskning, så vi köpte även ett paket starka
padrones. På kvällen när vi tillagade dessa small det i stekpannan, en av de
starka padronerna exploderade. Strax efter började vi hosta och kippa efter
andan, det gick inte att andas i båten så vi fick gå ut ur båten för att få
luft. Vi plockade bort dessa superstarka padroner ur maten innan middagen men
såsen som tillagades på oljan från stekpannan blev god och ganska stark.

La Gomera är en ganska hög ö, och till skillnad från de
tidigare kanarieöarna vi besökt, frodig med mycket mossbevuxen skog, vattenfall
och dramatiska klippformationer. Vi hyrde bil en dag och åkte runt och tittade
på ön.

Fantastisk vandring längs en bäck upp till ett vattenfall.

Vi blev kvar ett par dagar längre än tänkt för att invänta
de rätta vindarna söderut mot Kap Verde. Under tiden fixade vi en del med
båten.

Mats i masttoppen.

På fredagen lämnade vi La Gomera för att segla söderut mot
Kap Verde, en översegling på ca 800 nm. Det var fortfarande svaga vindar från
söder men det skulle komma nordliga vindar snart. Vi kryssade lite i början men
fick gå för motor efter ett tag då vinden blev alltför svag. Första natten började det blixtra av åska
norrut och österut, det var ett rejält åskväder med ett oavbrutet blixtrande.
Vi styrde undan västerut och gjorde en ganska stor omväg för att hålla oss på
avstånd från åskan.

Nästa dag kom de nordliga vindarna och vi fick en
fantastiskt fin segling i lagom vindar med gennacker nästan hela vägen till Kap
Verde. Överfarten tog 7 dygn, på vägen fick vi se grindvalar, delfiner, massor
av flygfiskar, en falk och en tonfisk.

Kerstin på havet Flygfisk

En natt när Mats hade nattvakt landade en flygfisk precis
bredvid honom. Han jagade den en stund, fick sedan tag på den och slängde den i
sjön. På morgonen hittade vi ytterligare en på däck, men den var död.

En kväll fick vi en fripassagerare, en falk som cirkulerade
kring båten och landade på en vantspridare där den satt och vilade upp sig till
nästa morgon då den flög vidare.

Vi fick en ganska stor tonfisk på fiskedraget men tyvärr
släppte den precis när den skulle håvas ombord. En stund senare fick vi napp
igen, något stort som bet av draget och försvann.

Vi kom fram till ön Sao Vicente på Kap Verde på fredagen, nu
har vi nått Afrika.

På lördagen mönstrade Kerstin av och flög hemåt mot kylan.
Här på Kap Verde är det drygt 30°C i luften och 27°C i vattnet.

Kerstin skriver:

När jag först fick höra om Mats och Evas planer på en
långsegling med Angelina tändes ett hopp om att få chansen att segla med över
öppet hav. Att bara se hav omkring sig i flera dagar, att lita till vind och
segel, låta vädret styra istället för klockan.

Så kom en lista på överfarter där en gast var välkommen som
förstärkning till nattvakten och jag tingade snabbt sträckan Kanarieöarna – Cap
Verde.
Familjen backade upp mig, jag segeltränade ett antal sommarkvällar med Christer
på Mälaren (stort tack för ditt tålamod) och kom till slut iväg för att mönstra
på Angelina i San Miguel Marina, Teneriffa.

Det började med 9 dagars väntan, först på vind och sen att
den skulle vända söderut. Det var rester av orkanen Matthew som spökade i norr,
”En långseglare som kryssar seglar åt fel håll”.

Så till slut vände vinden och vi kunde ge oss iväg. När den
sista kanarieön försvann i horisonten fick jag äntligen uppleva havet på
riktigt, bara vatten så lång jag såg åt alla håll i 5 dygn innan Cap Verde skymtades
i fjärran.

Att vara helt själv på mitt nattpass, kl 02-05, med en enorm
stjärnhimmel och mareld i vågsvallet är helt magiskt. På dagarna en obruten
horisont 360 grader med ett hav som skiftar i alla tänkbara blå toner och veta
att djupet är 4200 m, det är mäktigt.

Nu återvänder jag till civilisationen med en ny respekt för
havet och alla långseglare.

Ett jättetack för att jag fick vara med!



Fuerte Ventura

Mot Karibien 2016 Posted on Sun, October 09, 2016 23:00:25

Från Lanzarote fick vi en lugn segling söderut till Fuerte
Ventura. Ankring utanför Puerta del Rosario som är öns huvudstad.

Vi tog
bussen till flygplatsen för att hämta Alexandra som kommit för en veckas
segling med oss. Jättekul att träffa henne, känns som längesedan.

Jag blev väckt med sång, paket, ballonger och nybakta scones
på min födelsedag. Vi seglade söderut och efter en stund fick vi vårt första
riktiga napp, en liten tonfisk, äntligen.

Efter en stund fick vi även se en ovanlig sorts delfiner, Risso’s delfiner, de är ljusa och ganska stora, men de stannade inte och lekte hos oss. Ankring i Las Playitas och grillad tonfisk till middag, GOTT smiley.

I Gran Tarajal blev det lite
shopping och installation av en andra solpanel. Gran Tarajal är en liten by med
massor av målningar på husväggarna, ”street art”.

Vi seglade tillbaka till Las Playitas. Bad och snorkling i kristallklart vatten bort
till en grotta. En Stingrocka simmade precis under oss och färgglada fiskar i massor och stora vassa sjöborrar på botten. På kvällen åt vi oxfilé på restaurang Viktor efter
Alexandras rekommendation (hon var där på charter förra vintern).

I Taralejo ankrade vi två nätter och badade och hade det
mysigt, promenerade i staden och ut på en klippa och upp på ett berg. En jordekorre skyndade över stigen och försvann i ett stenröse (ville inte vara med på bild).

Vi seglade tillbaka till Gran Tarajal i ganska hård motvind, hade tänkt ankra utanför men gick in i hamnen eftersom det blåste mycket. Söndag
morgon var Alexandras seglingsvecka slut och vi lämnade av henne vid bussen
till flygplatsen.

Seglatsen fortsatte vidare västerut till Morro Jable där vi ankrade
precis utanför hamnen. Nästan vindstilla runt omkring, men det blåste 10-12 m/s vid stranden, ett riktigt blåshål.
Långa gula sandstränder på sydspetsen av Fuerte Ventura
och massor av stora turist-resorts.

Alexandra skriver:

Jag har fått följa med på en veckas segling längst Fuerteventuras
kust. Vi började veckan med sol och bad i Puerto del Rosario. Dagen efter
seglade vi vidare mot Las Playitas, men vi hann inte mycket mer än lämna hamnen
innan vi fångade en jättefin tonfisk (den första fisken de fått på 3 månader).


När vi kom fram bestämde jag och mamma oss för att snorkla lite. Vi simmade
runt lite och såg sedan en stingrocka simma under oss. Vi blev liiiiite rädda.
Det har varit jätteroligt att få vara med på en del av seglingen. När jag kom
var jag vitast av alla, men när jag åkte hem var jag brunare än både mamma och
Mats tillsammans. Nästan i alla fall.

Stort tack till er båda för denna veckan, vi ses snart igen smiley.



Madeira-öarna

Mot Karibien 2016 Posted on Thu, September 22, 2016 23:35:43

Madeira består av fyra ögrupper. Den första vi kom till
heter Porto Santo, den ligger ca 30 nM norr om huvudön. När man kommer till
Madeira och ska klarera in måste man först gå till polismyndigheten och sedan
till hamnkontoret för att visa samma papper på båda ställen. Vi låg en natt i
hamnen för att sedan ankra innan för pirarna 4 nätter (Det kostade 39 euro per
natt i hamnen och 6 euro att ankra). Fantastiskt vatten, klart och 24°C,
äntligen varmt och skönt. Det blev många bad, ibland med cyklop för att se hur
båten ser ut undertill (lite tunn grön beväxning, mest på rodret, men inte så
mycket än).

På piren i Porto Santo målar många långseglare en bild
(bomärke). Där finns massor av bilder av seglare från hela världen, ganska
många svenskar. Detta gjorde även vi.

Vi passade också på att trimma jollemotorn lite.

Tillsammans med Janne på båten Indigo gjorde vi en utflykt
med en lång promenad upp till en hög bergstopp, Pico do Castelo. En varm men
jättefin vandring längs en led med massor av trappsteg.

Så här odlar man lådvin, bara att stoppa påsarna i kartonger
sen, smidigt va?

Från Porto Santo seglade vi runt Madeira längs nordsidan av
ön och rundade västsidan. Vi tänkte ankra i en vik som heter Paul do Mar. Det
blev en jättefin segling och vi fick se hela Madeira från havet. Madeira är en
hög ö, 1850 m, grön och frodig, med ganska mycket moln och regn uppe på ön, men
ofta soligt längs kusterna. Ankringsviken var en fantastiskt fin plats, med
branta berg och ett vattenfall, med det var helt utan sjölä så det gick inte
att ankra där om det inte var vindstilla. Vi seglade vidare till en hamn som
heter Calheta, en fin turiststad, där man gjort en badstrand med sand från
Marocco (Madeiras sand är svart vulkanisk och duger inte till turister).

Paul do Mar
Calheta, stränder och hamn.

Vi tog en taxi upp till Rabacal för att göra en
Levada-vandring. (En Levada är en konstgjord vattenkanal byggd på 1800-talet för
att leda vattnet från bergstopparna till odlingarna på etagerna längre ner mot
kusterna). Det var en ganska lång taxiresa dit. Vandringen började ganska brant
neråt några kilometer innan själva Levada-leden började. Vi gick två jättefina
vandringar (Risco och 25 Fontes) längs branta stup och fina vattenfall.

De två milen tillbaka till hamnen i Calheta tänkte vi
promenera, det är ju nerför…. Det var det, jättebranta vägar nedåt, i serpentinslingor.
På denna sida av ön brann det för några veckor sedan, så vi gick nedför genom
helt nedbrända skogar.
Efter en stund kom det som tur var en bil som frågade om
vi ville ha lift, det ville vi (fötterna ömmade rejält då de åkte framåt i
skorna så brant det var). Vi blev avsläppta i byn ovanför hamnen och
promenerade den sista, lika branta, vägen ner till hamnen. Nästa dag kunde vi
knappt gå med våra stackars ben.

Vi seglade vidare längs Madeiras sydkust någon dag senare.
Först blåste det nästan ingenting, sedan plötsligt började det blåsa mycket och
motvind. Vi kryssade fram till Madeiras enda ankarvik ”Baia d’Abra”. En häftig
vik med branta, stupande bergsväggar runt (man kan se kanalerna där lavan
sprutat upp). Tror att vi låg ankrade mitt i en vulkan.

Vi grillade nyinköpt tonfisk i tjocka skivor, med
klyftpotatis och rött vin till middag i sittbrunnen med en fotogenlykta tänd
som de flesta kvällar, redan halv nio är det mörkt ute.

Vattnet var kristallklart, fantastiska bad.

Efter två nätter skulle det börja blåsa mer så vi seglade in
i hamnen strax intill, Quinta do Lorde. Vi försökte hyra en bil men det gick
inte, så vi tog bussen in till huvudstaden Funchal, där vi gick runt lite och
köpte ett par båttillbehör som vi behövde.

Nästa dag tog vi en taxi, tillsammans med seglarvännen
Janne, upp till Quemadas. Där började en Lavadavandring som var 6,5 km lång
och gick till Caldeirao Verde, ett 100 m högt vattenfall som slutade i en rund
lagun med iskallt vatten. Det var en jättefin vandring längs branta stup, genom
fyra tunnlar där man fick lysa sig fram med ficklampa. 6,5 km tillbaka också,
sedan kom taxin och hämtade oss.


Nästa dag var det Fiskebåtsfestival, en religiös festlighet,
där vi fick åka med en av alla proppfyllda fiskebåtar. Det spelades musik och
bjöds på öl och mackor. En av båtarna hade med sig ”Padre” som skulle promenera
upp till kapellet och hämta Madonnan som vakar över Fiskarna under resten av
året. Folk badade från fiskebåtarna och det var folkfest.

Tillbaka i byn
Canical, som båtarna utgick från, var det festival. Det hängde köttstycken i
marknadsstånd, där köpte vi stora grillspett, råa, som vi sedan kunde grilla på
stranden där det var förberett med massor av grillar. Till detta ”a very local
wine” som man fick i en pet-flaska, och som var nästintill odrickbart, men
köttet var gott. Vi var på festivalen tillsammans med Janne (Indigo) och Mats
och Marie (Isa), vi träffade även de tre ungdomarna från svenska båten Aela en
stund under kvällen. Vi var medbjudna på båtturen av taxichauffören tillika
fiskebåtsägaren Amandio, som var jättetrevlig och mån om sina utländska gäster.


Vi lämnade huvudön Madeira och seglade nära nästa ögrupp
Illas Desertas söderut mot de sydligaste Madeiraöarna, Selvagensöarna, 165 sjömil söderut. Med bra segling i lagom vindar, med gennacker, tog överfarten 32 timmar. Vi
fick vårt första napp, efter många fiskeförsök, en trut som gärna ville ha vår
lilla plastbläckfisk. Som tur var kom den loss av sig själv när vi höll på att
dra in för att ta loss den. (Jag vet inte hur man lagar till en trutsmiley). Vi
ankrade i en vik vid södra Selvagens Grande.
Polisen kom ut till båten för att titta på pass och papper. Vi fick reda på att vi kunde komma iland på ön klockan 16, först skulle de ha lunch och siesta. Vi hann med bad, lunch och avkoppling. På ön fick vi en guidad rundvandring. Det var vi och tre spanjorer från en annan båt som blev guidade av två parkvakter, en polis och hunden Selvagem. Vi fick reda på massor om ön, där fanns växter som inte finns någon annanstans, det hade inte regnat på två år, i hålor låg juveniler (fågelungar) av Gulnäbbad Petrell som vi kunde se på nära håll, vi fick hålla Geckoödlor som låg gömda under stenar.



Galiciens Rior och nationalparker

Mot Karibien 2016 Posted on Thu, August 25, 2016 12:30:54

Efter Muros ankrade vi vid en jättefin strand – Aguieira. På morgonen
vaknade vi av ett slamrande, utanför oss låg det 30 småbåtar med musselfiskare
som drog sina långa håvräfsor längs botten för att få upp havets läckerheter.


Vi tog en lång paddeltur i vår uppblåsbara kajak en bit in i floden längst in i
Ria de Muros. På tillbakavägen fick vi ordentlig motvind med sjöar som delvis
sköljde över kajaken och oss, så paddlingen blev ett riktigt motionspass.

En egen strand för en vila längs paddelturen.

I nästa Ria ankrade vi vid en strand längst in – Playa Barana.
Där var det två små segelbåtar från en seglarskola som seglade runt, rätt som
det var kom den ena för nära vår båt och krockade, med deras mast i vår
vantspridare på mesanmasten, men allt gick bra inga skador på båtar eller
besättning.

Isberg??? På dessa breddgrader?

I Pobra hamn skulle vi ut på kvällen och äta middag. Vi gick
runt i restaurangkvarteren och hittade ett ställe där de hade ”dagens paella”,
det tar vi. Där stod kocken ute och gjorde paella över öppen låga, det såg
jättegott ut. Vi satte oss och beställde paella, ja, ja sa servitören men vad
vill ni ha att dricka? Vi tog varsitt glas Rioja och efter en stund var Paellan
klar, då portionerades det upp i små tapas-skålar, en liten portion till varje
gäst. Det smakade jättegott, men vi var fortfarande ganska hungriga. Kocken såg
nog det för han frågade om vi ville ha en till, det ville vi. Vi tog ett glas
vin till också. Det blev en billig middag då de bjöd på paellan och vinet
kostade 8,80 euro för fyra glas.

Det finns fyra ögrupper i Galicien som är nationalparker. För att
få segla vid dessa måste man först söka navigationstillstånd, sedan söka
ankringstillstånd för att ankra vid en viss ö ett visst datum. Vi fick
tillstånd och besökte två av dessa öar. Först ankrade vi vid Isla Ons, en
fantastisk ankringsplats vid en strand där vattnet var kristallklart och
turkost, vi såg botten på 12 meters djup. Vi tog jollen in till stranden och
gick en promenad på ön, sedan grillade vi ute på båten. På kvällen började det
rulla in stora dyningar så vi kunde inte ligga kvar över natten. Kl 22.30
lossade vi ankaret och nattseglade in till närmsta vik, fullmånen sken så det
var inte ens mörkt när vi ankrade vid midnatt.

Ankring vid Isla Ons.

Nästa strand att ankra vid var en låååång fin sandstrand i
ett naturskönt område. Hela stranden var full med nudister som vankade fram och
tillbaka längs stranden för att visa upp sina solbrända kroppar. Vi ankrade
bredvid Albatross, en svensk båt vars besättning vi träffat tidigare. Vi gick
en promenad tillsammans med dom och tog ett glas vin på kvällen. Efter ett tag kom även Indigo (en annan svensk båt vi träffat tidigare) inseglande, de kom också över till Albatross. Det blev en trevlig kväll med mycket skratt innan vi tog jollen hem till våra kojer.
Nudiststranden.

Reiner och Marita på Albatross
Fin strand med Isla Cies i bakgrunden.
Eukalyptosskog.
Bad (17 grader i vattnet)

Isla Cies var nationalparksö nummer två som vi besökte. Det
var en fantastiskt vacker plats, ganska höga öar med flera långa fina
sandstränder. Bästa ankringsplatsen var vid den största stranden. Vi tog jollen
in till stranden och gick en lång promenad på ön, upp till den högt belägna
fyren, 180 möh. Det blev en varm promenad dit men det kompenserades av en otrolig
utsikt över öarna, havet och in i Ria Vigo. På tillbakavägen köpte vi en glass
och fick uppleva ett turistkaos med folk som skulle med färjorna tillbaka till
fastlandet. Vi skyndade ut till lugnet på Angelina där det blev en drink,
middag och solnedgång på fördäck med ett galas vin.

Båtar på svaj vid stranden.
Vägen upp till fyren.
Utsikt över sydön.



Isles of Scilly och Biscaya

Mot Karibien 2016 Posted on Tue, August 09, 2016 01:20:57

Vi lämnade Irland och seglade vidare till Isles of Scilly
eller Scillyöarna. Det är en liten ögrupp som ligger väster om Englands
sydvästligaste ände. Det finns ingen riktig marina på någon av de små öarna
utan man ligger för ankar eller vid en boj. Eftersom det var blåsigt de dagar
vi var där så låg vi förtöjda vid boj, det blev fyra nätter med ganska obekväm
gung från olika håll i ”hamnen” vid Hugh Town.


Första dagen i hård vind skulle vi ta jollen in till land, vi tog med bensindunken för att tanka vid jollebryggan där det inte gungade. 20 meter från båten stannade motorn, soppatorsk, jollen började driva, Mats rodde för allt vad han var värd men det gick inte att komma fram mot vinden, så vi rodde mot en sandstrand för att inte hamna på de vassa klipporna. Då kom det en ribbåt farande och bogserade in oss till hamnen dit vi skulle. Där tankade vi jollemotorn bums.

Scillyöarna är riktigt fina öar med massor av blommor och
ett gammalt slott, Star Castle, som var byggt som en stjärna. De hade
vandringsleder på öarna som kallades Scilly walks (Scilly uttalas silly). Dessa
provade vi att gå med alla möjliga stilar smiley

När vindarna var de rätta var det dags att korsa Biscaya,
som är känd för att vara en av de tuffaste passagerna på vår resa. Vi fick en
jättefin seglats med lagom vindar, solsken och varmare väder efter hand. På
nätterna var det en otrolig stjärnhimmel och första natten var det Mareld runt
båten (självlysande plankton som lyser i svallet från båten). På överfarten
fick vi förutom delfinbesök också stifta bekantskap med valar på nära håll. Vi såg
valsprut runt om flera gånger. Rätt som de var kom de närmare och vi
seglade nästan på tre Sillvalar som kom precis framför båten. Vi fick
stanna och släppa förbi dom för att inte hamna mellan gruppen. Man vill ju inte
att de ska börja gruffa med oss. Sillvalar är det näst största djuret efter
Blåvalar, de var ca 20 meter långa (kan bli 27 m) och sprutar riktigt höga sprut
som syns på långt håll. Närkontakten med dessa bjässar var en helt fantastisk
upplevelse.

Valsprut

När vi närmade oss Spanien ökande vinden så det sista dygnet
seglade vi med en snittfart på 7,4 knop vilket är mycket bra fart för oss. Efter
tre dygn och 420 sjömil kom vi fram till A Coruna i nordvästra Spanien. Här är det
äntligen varmt och soligt, bort med långkalsongerna och fram med shortsen.

Solnedgång över Biscaya
Delfinbesök
Lugn segling på stilla vatten
Vildare hav med stora vågor



Isle of Man

Mot Karibien 2016 Posted on Mon, July 25, 2016 16:15:17

När vi lämnat skottland för att segla mot Isle of Man
planerade vi noggrant för att få medström i smalaste sundet vid Mull of
Kintyre. Det lyckades ganska bra men på slutet vände strömmen och vinden
mojnade något så vi gjorde 4 knop genom vattnet men bara 0,5 knop över grund.
Då startades motorn och en annan riktning styrdes.

Det var en lång segling så vi mellanlandade i Larne på
NordIrland för en natts sömn, när vi närmade oss hamnen ropade det på VHF-en: –
Sailing yacht Angelina, this is Larne harbour, what are your attentions? Vi svarade genast – We are from
Sweden, we are coming in peace. Nä, det gjorde vi förstås inte smiley

Vi ankrade utanför ett kraftverk i den stora hamnen, det
kändes som hemma.

Framme vid Peel på Isle of Man fick vi lägga till vid en boj
och vänta in högvatten eftersom hamnen bara gick att komma in genom vid
högvatten ± 2 timmar, andra tider var hamninloppet helt torrlagt.

Hamninloppet vid lågvatten.

Gråsäl innanför hamnpiren.

På Isle of Man tog vi en dag med sightseeing via bussar,
gamla tåg och hästspårvagn.

Vi gick av bussen och promenerade till ett naturreservat för
att titta på orchidéer och vilda wallabies (en sorts känguru som rymt från öns
djurpark på 70-talet och nu finns det ca 100 st vilda på ön). Vi såg inga
kängurur där, men träffade en parkvakt utanför som sa att det finns större chans
att se dom vid ett annat reservat en bit ifrån. Vi promenerade dit och där gick
vi i en fantastisk skog och efter en stund fick vi syn på 3-4 wallabies som
granskade oss tillbaka när vi smög och kikade på dom mellan träd och buskar (dom hade nog aldrig sett svenskar förr).
Längre fram på stigen fick vi syn på 3-4 stycken till.

Wallaby poo (första spåren…)



Nordsjön

Mot Karibien 2016 Posted on Sat, July 09, 2016 17:54:23

Och så var det då dags för den fruktade Nordsjön…. Vi
väntade in minskande vindar för att slippa så mycket vågor, det kan bygga upp
riktigt stora vågor på Nordsjön om det blåser. Överfarten skulle vara 270 nm
vilket innebär knappt tre dygns segling för oss. Väderprognosen sa att vinden
skulle minska något på fredag kväll och sedan skulle det vara ganska svag vind
i fyra dagar, visserligen motvind en del av tiden men i alla fall inte så
mycket vind. Klockan 23 på fredag kvällen gav vi oss iväg från Rasvåg, utanför
yttre skären var det rejäla vågor, mot oss, efter de senaste dagarnas blåst, en
stund senare blev Eva sjösjuk.

Somnade sjösjuk i sittbrunnen med huvudet på en vinsch.
Efter en sjösjuketablett blev det bättre och efter några timmars sömn gick det
bra att segla igen så Mats kunde sova lite.

Resten av seglatsen över Nordsjön blev fin segling i
mestadels ganska mycket vind (10-14 m/s) och oftast motvind. Vi kryssade mellan
oljeriggar och var under hela seglatsen omgivna av Stormfåglar och Havssulor.


Flera gånger kom det flockar med delfiner (Atlantisk
Vitsiding) som följde med båten och hoppade runt oss. Sista dagen försvann
vinden en stund men på eftermiddagen fick vi god vind igen, men fortfarande
motvind. Vi gled in i Peterhead Marina kl 23.30 på kvällen när det var
högvatten. Överfarten tog tre dygn och blev 362 nm (dvs ca 100 nm längre pga
att vi fick kryssa).

På morgonen klarerade vi in i Skottland, trevlig hamnkapten
och smidig inklarering. Peterhead hade en bra Marina men var annars inte mycket
att se, bruna hus och någon kyrka. Vi hittade i alla fall en pub där vi kunde
få öl och fish’n’chips.

Nästa dag seglade vi vidare mot Inverness, efter att ha
väntat in högvatten för att kunna komma ut ur hamnen. Vi hade hittat en app som
visade att vi skulle ha 2,3 knops medström norrut från Peterhead. Först hade vi ganska
lite vind akterifrån och motström tre knop, så vi gick framåt med knappt
två knops fart, (vi som skulle ha medström??? Den appen ska bort genast!).

Ett par timmar senare försvann motströmmen så seglingen gick
bra igen. Havssulor runt båten hela tiden och en säl tittade upp och undrade
vad vi var för några.

När vi närmade oss Inverness började det blåsa mer och mer
och strömmarna inifrån viken var konstiga. När vi gick igenom de trånga
passagerna in blåste det 20 m/s och var riktigt strömt på olika håll. Vi
anropade hamnen och fick anvisat en bra plats där det gick att lägga till vid
hårda vindar. Efter att i kraftiga strömmar glidit in på tvären genom
hamninloppet tog hamnkapten emot tamparna så vi kunde lägga till tryggt.



Norge

Mot Karibien 2016 Posted on Mon, June 27, 2016 19:28:38

Överfarten från Danmark var regnig men i lagom vind och MEDVIND smiley. Det tog ett dygn från Saeby innan vi var framme utanför Kristiansand. Där trodde vi nästan att vi hamnat i Stockholms skärgård eller i Karlskrona skärgård då vi möttes av en UBÅT.

men det var norska Marinen som kom ut för att välkomna oss…

Vi ankrade upp i en vik långt in i fjorden förbi Kristiansand dit vi letade oss in i tjock dimma, Kristiansand syntes inte när vi seglade förbi. Vi var jättetrötta efter nattens segling då det rullade stor vågor från sidan medan vinden kom akterifrån vilket gjorde att alla saker i skåpen som inte låg helt fastklämda rörde på sig så det var svårt att sova (vi måste bli bättre på att sjöstuva… )
Vi sov ett par timmar sedan tog vi jollen in till Justvik där vi köpte jordgubbar och lax. Sedan firade vi midsommar i solsken i sittbrunnen.

Lördag, efter en lugn, fin, varm och solig morgon seglade vi vidare bara en kort segling inomskärs på kryss till Olavsundet, en fantastisk lagun där vi ankrade.



På kvällen kom en stor motorbåt och ankrade bredvid oss. Han la bara ut lite kätting och när vi påpekade för honom att han låg lite för nära oss, sa han att hans Fairline 55 vägde 20 ton och kommer att cirkulera åt samma håll som vår båt om vinden snurrar, sen rullade han in lite kätting för att komma lite längre från oss. På morgonen draggade han, kl 6 var han ute och flyttade båt för att ankaret släppt. Då vi ändå var vakna seglade vi iväg i ett lätt duggregn.

Vi fick en jättefin segling på kryss mest inomskärs i ganska mycket vind. När vi rundade Lindesnes (dvs kom in i Nordsjön från Kattegatt) seglade vi jämsides med en polsk Ketch, det blev lite kappsegling (vi vann).



Vi la till i Farsund, efter rekommendation från Rune (jodå damen med tidningen och frallorna finns kvar smiley). Strax efter kom två killar från den polska besättningen över till vår båt och snackade en stund och fick en Jägermeister. Lite senare lämnade de över makrill tillagat efter eget specialrecept och sedan kom deras kapten över och hjälpte oss att felsöka ett laddningsproblem från motorns generatorer (hittade dålig kontakt i laddningsreläet). Sedan verkade det funka. Som tack för hjälpen fick de en flaska med något drickbart.


Farsund by night.



Gilleleje

Mot Karibien 2016 Posted on Sun, June 19, 2016 22:34:55

Fredag natt kl 01.30 gick vi in genom hamninloppet i Gilleleje. I kolsvart natt, stora vågor, med 15 sekundmeter vind från sidan gled vi halvt på tvären in mellan pirarna, ner med seglen i yttre hamnbassängen på jakt efter en plats att lägga till på vid hårda vindar. Vi hittade den perfekta platsen, långsides nära hamnkrogen.

Vi ligger kvar här ett par dagar, fixar lite med båten, kopplar av och känner att vi har ledigt, ingen brådska vidare. Promenader i byn och på stranden. Handlar lite öl som sig bör i Danmark. Hver gang smiley som ni vet.

Så trångt i hamnen att båtarna ligger ovanpå varandra….


I hamnkiosken kan man äta så här goda Stjerneskud:



Förberedelser

Mot Karibien 2016 Posted on Mon, May 02, 2016 21:24:28

Förberedelserna är i full gång. Husen sålda och flyttningarna avklarade. Äntligen flyttat in i båten smiley. Allt som inte kan följa med blev instuvat i nu fulla förråd.


I vinter har Angelina bott på varv och fått bogpropeller, ny kompressor till kylen, nya styrvajrar mm. Rodret monterades ner och axeln inspekterades.

Angelina sjösattes 4 mars och “seglades” till hemmahamnen, där hon nu ligger tryggt förtöjd i väntan på äventyret.

Nu återstår bara de sista förberedelserna: ny radar, wifi-förstärkare, solpanel, hydrogenerator, ankarkätting, satellittelefon, förlängd pushpit mm……….



Summering

Sommaren 2015 Posted on Sun, August 16, 2015 22:00:45

Åter i hemmahamnen söndagen den 16 augusti. Imorgon börjar jobbet igen. Dags att summera årets segling. Den varade nästan sex veckor. Det har varit en fantastisk segelsemester med massor av minnesvärda upplevelser, strapatser och människor.

Antal dagar: 42
Antal dagar till sjöss: 26
Seglad distans: 1163 nm
Besökta länder: Bornholm, Polen, Tyskland, Danmark, Sverige.
Resans höjdpunkt: Helgoland
Fullaste hamnen: Läsö
Hårdast vind: Christiansö och Helgoland, över 22 m/s.
Hårdast vind vid segling: Hanöbukten 15 m/s.
Gladast hamnkapten: Anholt
Mest spännande djuren: Tumlare och Havssulor


Kan inte komma på något mer just nu….
Saknas något?



Ven

Sommaren 2015 Posted on Mon, August 10, 2015 00:26:20

När vi seglade ut från Höganäs hamn dök en flock tumlare upp igen och började hoppa runt båten och andas högt. Kul att se!!!


Bra segling på läns genom sundet mellan Helsingborg och Helsingör med massor av båttrafik på alla håll. Framme vid Ven och Kyrkbackens hamn var det proppfullt i hamnen, lördag kväll. Vi ankrade upp söder om hamnen vid stranden istället, jättefint.
När vi åt middag började det dunka hög musik från ett strandparty, som sedan höll på hela natten till tio på morgonen efter. Tur att vi var så trötta efter gårdagens avskedsfest, vi sov ändå som stockankare hela natten.


Vi tog Dingelina (vår jolle) in till Kyrkbacken och tittade på Ven och åt glass. Sen seglade vi till Landskrona för att möta Alexandra som ska segla med oss ett par dagar.



Hirtshals

Sommaren 2015 Posted on Sat, August 01, 2015 22:59:17

God vind från rätt håll IGEN när vi seglade vidare mot Hirtshals. Fin segling men kallt, kallt. Mats tog på sig långkalsonger under sjöstället, då kom solen fram och det blev genast lite varmare, han borde ha långkalsonger hela tiden smiley.

I Hirtshals hade vi en riktigt fin dag, soligt och ganska varmt. Vi tittade på fyren och gamla tyska bunkrar på stranden. Små hus låg mellan kullarna i sanddynorna.

Sen seglade vi vidare mot Skagen, ännu en underbar segling för slör, med en genomsnittsfart på 7,2 knop, och över 10 knop när Angelina surfade på de största vågorna. När vi passerade Skagens udde såg vi alla människor som ville vara längst ut på udden….



Kielkanalen

Sommaren 2015 Posted on Wed, July 22, 2015 22:49:58

Vi la till precis utanför inslussningen till Kielkanalen i en liten hamn där alla båtar låg långsides vid smala bryggor. Det fanns en plats där vi precis lyckades pressa in oss, med en marginal på ett par decimeter till båt framför och bakom.

In igenom slussen på morgonen, rena barnleken att slussa här, märktes knappt att det var en slussning, men mycket låga kanter att hoppa ner till och hög stege att klättra upp på för att betala.


Kielkanalen tog vi på två dagar, med övernattning i Rendsburg, en fin liten stad med en gästhamn i en liten sidokanal. Vädret var bra, första dagen var det hård motvind, tur att det var förbjudet att segla, för smalt för en kryss. Andra dagen var det varmt och soligt hela dagen.

Vi mötte massor av jättestora fartyg, då kände sig Angelina som en liten jolle.



Mön

Sommaren 2015 Posted on Fri, July 17, 2015 23:45:09

Långa muddrade rännor ut från Stralsund och Rügen, motorgång. Sedan segling med bra fart 5-6 knop norrut mot Danmark igen. Vi passerade en farled med mycket lastfartyg.
Hamnen på Mön angjordes kl 00.30 i kolmörker, det gick fint att hitta en plats att förtöja i fiskehamnen.


Vi betalade ingen hamnavgift eftersom vi kom fram på morgonen. När vi vaknade satt det en lapp på båten att vi skulle kontakta hamnkapten. Han ville ha betalt ?!? Det fick han och då blev han glad smiley

Långpromenad längs stranden till Möns Klint, över 100 meter höga klinter stupar rakt ner, bitar faller ner ibland så stranden beträds på egen risk.



Christiansö

Sommaren 2015 Posted on Wed, July 08, 2015 22:41:41

Vi är nu på Christiansö vid Bornholm. Seglingen hit gick jättebra kanonväder 10 m/s 8 knop.

Det blåser kuling nu, vi väntar på lite lugnare vindar innan avfärd söderut.

Vi kunde inte slänga sopor på Christiansö, förstod inte hur man skulle göra smiley

Plocka upp två påsar ur tunna 1, släng en i tunna 2 och en i tunna 3?