Sällskapsöarna

Den första ön i ögruppen Sällskapsöarna vi seglade till var Tahiti. Det är den största av de 13 öarna med huvudstaden Papeete. Sällskapsöarna är som ett mellanting mellan Marquesasöarna och Toamotusöarna eftersom de har en hög, bergig, grön ö innanför ett yttre rev som skyddar hela ön från vågor.

På Tahiti var det en fest, Heiva, som pågår i en månad varje år. Vi var och tittade på lite av festligheterna. Det var spjutkastning där man skulle träffa en kokosnöt som placerats högt upp på en påle. Kokosnötsöppning och urgröpning, där rekordet 80 st på 30 minuter var imponerande.

Lokal dans enligt gamla traditioner fick vi också se. En form av jakt- eller krigsdans.

Den 14 juli var det Frankrikes nationaldag. Detta firades med parader på sta’n, både militära, civila och kulturella.

Dessutom passade vi på att fylla på våra matförråd lite, eftersom det finns stora supermarkets på Tahiti. Visserligen fortfarande dyr mat, men här finns allt och det är trots allt billigare än i de små butikerna på de andra öarna. Det finns också en stor marknad. Där de säljer blommor, frukt, grönsaker, fisk och förstås pärlor.

Vi besökte också pärlmuséet i sta’n. Där fick vi lära oss lite mer om de polynesiska svarta pärlorna. Hur de odlas, och lite historia, kvalitéer, färger mm.

Vi gjorde också en fin hike på Tahiti. Tog bussen upp till starten och vandrade/klättrade till toppen av ett högt vattenfall.

Moorea ligger nära Tahiti. Alla turister som besöker Tahiti tar också färjan över till den vackra ön Moorea. Där ankrade vi inne i den västra djupa viken och gjorde utflykter därifrån.

På en promenad gick vi i en allé av avokadoträd. Vi hittade 7 st nedfallna avokados och 4 passionsfrukter 🙂

Vid en å finns de Blåögda ålarna (ca 2 meter långa), som är heliga på öarna. Vi matade dom med sardiner, som de gillade mycket.

Vi tog också jollen ut till ett ställe dit alla turistbåtar åker och tittar på Stingrockor och hajar. De matar rockorna, därför kommer de ända fram så att man kan klappa dom. Även hajar (blacktip sharks) kommer och tar för sig lite av maten. Det var ganska mycket folk där, men häftigt ändå.

På Huahine låg vi på boj, istället för på vårt ankare. Det är förbjudet att ankra på många ställen här på Sällskapsöarna. Detta för att skydda korallreven. Det är mycket charterbåtar och en del av dom ankrar lite hur som helst utan att kolla botten.

Vi liftade till Faie för att titta på och mata de heliga ålarna (som Huahine är mest känd för). Inga problem att lifta, fick skjuts med första bilen, som skjutsade oss en bra bit även om han inte skulle åt det hållet. På tillbakavägen fick vi också lift direkt. Folk är vänliga.

Det var ett kryssningsfartyg på ön och alla ville se de heliga ålarna, så de var ganska mätta och inte så intresserade av våra sardiner (som ålarna på Moorea hade älskat). Men vi fick en fin rundtur och promenad.

När vi snorklade på Huahine hittade vi Nemo (Clownfisk alltså) för första gången. De håller till i anemoner så när man hittar anemoner ser man snart de roliga Clownfiskarna.

Både på Moorea och Huahine umgicks vi en hel del med Jan och Annette på den danska trimaranen ”Black Marlin”. Han är båtbyggare/konstruktör och har ritat och byggt den snabbseglande trimaranen själv.

På ön Taha’a träffade vi tre andra svenska båtar; Kerpa, Zedna och Itörnia. Vi har legat lite efter de flesta svenska båtarna, men nu kommit ikapp några. Det blev ett par dagar med mycket vind som vi tillbringade längst inne i viken ”Haamene Bay”. Vi träffades två eftermiddagar/kvällar och umgicks och spelade sällskapsspel (Sequence och Mexican Train) tillsammans med besättningarna på båtarna Zedna, Itörnia och Paikea (tysk).

Bilden nedan fick vi av våra vänner på den tyska båten “Paikea”. De hade tagit den på oss seglande ut från Makemo, med ett passerande busväder bakom oss.

Och så lite fåglar för den intresserade.

Och blommor för er som gillar det.